• Brexit – Är det den brittiska regeringen eller underhuset som skall trycka på knappen?

    Den 3 november 2016 avkunnade den brittiska High Court att det är endast det brittiska parlamentet, och inte den brittiska regeringen, som skall godkänna beslutet om att aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget om att starta utträdesförhandlingen med EU. Men regeringen överklagade beslutet till Högsta Domstolen. Den sistnämnda instansen skall avkunna sitt domslut i början av december.

    Om parlamentet skall godkänna starten av utträdesförhandlingarna kan processen kompliceras. De flesta ledamöterna i det brittiska underhuset kampanjade för ett fortsatt EU-medlemskap inför folkomröstningen i juni. Det spekuleras kring att de kan försöka använda sitt inflytande för en mjukare brytning med EU. Det är dock inte säkert, det politiska trycket i det brittiska samhället är stort att folkviljan skall respekteras. Dessutom var det ju Underhuset som beslutade om att en folkomröstning om Brexit skulle hållas. När det så inte blev ett resultat som en majoritet i Underhuset önskade skulle det se mycket illa ut om de skulle vägra följa det.

    Labourledaren Corbyn har sagt att man skall respektera folkomröstningen, men han har å andra sidan stora problem med de flesta Labourledamöterna som är ”Blairiter”. Det finns ledamöter i Underhuset som har sagt att de kommer att rösta mot Brexit för att ”värna landet och dess befolkning”. Men de ledamöterna har mött stark kritik och fått höra att deras jobb är att lyssna till folkviljan och inte komma med ursäkter. 17 miljoner britter röstade för utträde ur EU. De kan inte ignoreras. Försöker parlamentsledamöterna att rösta ned Brexit kan den politiska räkningen de tvingas betala bli hög vid nästa val. UKIP står och väntar i kulisserna och inom Labour ligger Blairiterna illa till och lär inte kunna bli åternominerade i en partiorganisation där ”Corbynisterna” är på frammarsch.

    Håller tidtabellen för Brexit? Premiärminister Theresa May har talat om att aktivera artikel 50 i slutet av mars 2017. Förseningar kan uppstå om parlamentsledamöterna skall debattera och rösta om när artikel 50 ska aktiveras. Å andra sidan är det snarare en fördel – demokratins process måste få ta tid. Att fördröja aktivering av artikel 50 är till Storbritanniens fördel. Då får de mer tid på sig för att bland annat förbereda nya handelsavtal mellan Storbritannien och andra länder i omvärlden. Andra utmaningar som splittringar inom regeringen och behov av ny personal ta upp till sex månader att lösa enligt en konsultrapport daterad 7 November som The Times tagit del av. Enligt rapporten krävs 30 000 nya anställda för att regeringsdepartementen skall klara arbetsbördan.

    Det folkvalda parlamentets ledamöter i Underhuset får eventuellt en möjlighet att bevisa att de inte lever i en politisk bubbla utan lyssnar till den vilja som en majoritet av medborgarna har uttalat i en folkomröstning. Enligt BBC har regeringen förberett en snäv “bombsäker” text för omröstning i Underhuset om Högsta Domstolen kräver detta.