• EU-parlamentet vill skapa en utmärkelse för ”EU-lärare”

    Tisdagen den 12 april 2016 röstade man i EU-parlamentet i Strasbourg om Drăghicibetänkandet om EU-kunskap i skolan (A8-0021/2016) från utskottet för kultur och utbildning. Betänkandet var ett eget initiativ från EU-parlamentet – alltså bara ett uttalande. EU:s medlemsländer ansvarar för utbildningspolitiken, men EU-parlamentet vill ofta tycka till om detta sakämne och hur det skall skötas inom bland annat språk, idrott, informationsteknologi och trafikkunskap. Nu hade man alltså tänkt till om hur kunskaper om EU skall läras ut i skolorna.

    Förslaget till betänkande är fullt av vi-vet-bäst-synpunkter om hur kunskap om EU skall läras ut och vad som skall göras för att stimulera intresset för unionen. Mycket är självklart som att lärande av ett främmande språk kan spela en central roll när det gäller att öka den interkulturella medvetenheten.En del långtgående punkter röstades om med särskild omrösnting, detta återges för nedan, men andra punkter som uppmanar EU att blanda sig i mer antogs rakt av. Bland annat uppmanar EU-parlamentet EU-kommissionen att ta fram en gemensam ram för bildning om EU.

    EU-parlamentet borde arbeta med de frågor där de har medbeslutande i EU:s lagstiftningsprocess och inte lägga sig i allt mellan himmel och jord. Utskottet för kultur och utbildning i EU-parlamentet borde läggas ned då det oftast sysslar med frågor som inte angår EU, men då skulle EU-parlamentarikerna få än mindre att göra. Drăghicibetänkandet är ett typexempel på hur EU-institutionerna skall ges mer arbetsuppgifter, och därmed öka sina utgifter, vilket skattebetalarna sedan får stå för. EU-byråkratin skall få än mer uppgifter så att de behöver anställa än mer personal. Ett bra exempel på hur byråkratin utökar sig självt.

    Ändringsförslag 1 från främlingsfientliga och Front National ledda ENF-gruppen var ett helt alternativt resolutionsförslag. Visserligen skrev ENF i förslaget att utbildningspolitiken är medlemsländarnas ansvar, men därefter innehöll det minst lika mycket av attityden att EU-parlamentet skulle veta bäst och lägga sig i och ha synpunkter på saker som inte angår dem. ENF föreslaget innehöll t.ex. uttalanden om stöd till lärare, inklusive fortbildningsmöjligheter och att EU-kommissionen och medlemsstaterna skulle stödja historiska sällskap med mera. Totalt innehöll ENF:s alternativa resoluionsförslag 39 punkter och 14 beaktandeskäl. Detta i en fråga som EU:s institutioner inte har med att göra då utbildningspolitiken är en fråga för medlemsländerna. Men tydligen anser inte främlingsfientliga ENF det – de anser det befogat att EU-parlamentet skall uttala sig.

    Ändringsförslag 1 från ENF avslogs med 52 ja-röster mot 584 nej-röster och 69 nedlagda röster. Ja röstade i stort sett bara främlingsfientliga ENF-gruppen och nio grupplösa och en handfull ledamöter från spridda grupper. Nej röstade liberala ALDE, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, de Gröna/EFA (Regionalister), blandgruppen EFDD och vänstergruppen GUE/NGL. Den konservativa ECR-gruppen avstod. Det är intressant att notera att Sverigedemokraterna röstade med främlingsfientliga ENF i en fråga där ENF uppenbart var ute och cyklade.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Nej: Federley (C), Selimovic (L), Wikström (L), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M) (röstade ja men har anmält felröstning och att hon avsåg att rösta nej), Hökmark (M), Andersson (MP), Engström (MP), Eriksson (MP), Valero (MP), Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI), Björk (V).
    Frånvarande: Fjellner (M).

    Punkt 4 i förslaget till betänkande röstade man om i särskild omröstning med namnupprop (ONU). Denna punkt löd som följer:
    ”4. Europaparlamentet påpekar att EU har stort inflytande på medborgarnas dagliga liv och därför bör bli mer synligt och bättre integrerat i läromedlen och i icke schemalagd verksamhet. Innehåll som direkt handlar om EU kan tillföra ett avsevärt mervärde till skolornas läroplaner och till elevernas personliga utveckling och mognad.”

    Punkt 4 antogs med 499 ja-röster mot 166 nej-röster och 39 nedlagda röster. Ja röstade liberala ALDE, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, de Gröna/EFA, en minoritet av blandgruppen EFDD (italienska femstjärnerörelsen) samt en minoritet av vänstergruppen GUE/NGL. Nej röstade konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF, en minoritet av vänstergruppen GUE/NGL, grupplösa samt brittiska Labourledamöter i S&D-gruppen. Avstod gjorde en majoritet av vänstergruppen GUE/NGL.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley (C), Selimovic (L), Wikström (L), Corazza Bildt (M), Hökmark (M), Andersson (MP), Engström (MP), Eriksson (MP), Valero (MP), Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI).
    Nej: Adaktusson (KD), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Frånvarande: Fjellner (M).

    Punkt 13 i förslaget till betänkande röstade man om i särskild ONU. Denna punkt löd som följer:
    ”13. Europaparlamentet betonar vikten av och potentialen i en europeisk strategi inom historieundervisningen. Samtidigt påminner parlamentet om medlemsstaternas kompetens på detta område, eftersom några historiska händelser var avgörande för framkomsten av de europeiska idealen och värdena. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja historiska sällskap och centrum för historisk forskning för att förbättra deras vetenskapliga bidrag till den europeiska historien och deras roll i fortbildningen av skollärare.”

    Punkt 13 antogs med 492 ja-röster mot 165 nej-röster och 42 nedlagda röster. Ja röstade liberala ALDE, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, de Gröna/EFA samt en minoritet av blandgruppen EFDD (italienska femstjärnerörelsen). Nej röstade konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF, en minoritet av vänstergruppen GUE/NGL, grupplösa samt brittiska Labourledamöter i S&D-gruppen. Avstod gjorde en majoritet av vänstergruppen GUE/NGL.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley (C), Selimovic (L), Wikström (L), Corazza Bildt (M), Hökmark (M), Engström (MP), Eriksson (MP), Valero (MP), Guteland (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI).
    Nej: Adaktusson (KD), Andersson (MP), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Närvarande men ej röstat: Hedh (S).
    Frånvarande: Fjellner (M).

    Punkt 22 i förslaget till betänkande röstade man om i särskild ONU. Denna punkt löd som följer:
    ”22. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att stödja insatserna för att utveckla och främja en EU-dimension på utbildningsområdet samt rörlighet för utbildningsaktörer och att aktivt förmedla information – bland annat om relevanta finansieringsmöjligheter och om tillgängliga studier och rapporter – till de viktigaste berörda parterna och allmänheten. Parlamentet efterlyser här en bättre användning av ny kommunikationsteknik och nya medier, däribland sociala medier.”

    Punkt 22 antogs med 511 ja-röster mot 135 nej-röster och 54 nedlagda röster. Ja röstade liberala ALDE, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, de Gröna/EFA samt en minoritet av blandgruppen EFDD (italienska femstjärnerörelsen). Nej röstade konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF, en minoritet av vänstergruppen GUE/NGL samt de flesta grupplösa. Avstod gjorde en majoritet av vänstergruppen GUE/NGL och de brittiska Labourledamöterna i S&D-gruppen.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley (C), Selimovic (L), Wikström (L), Corazza Bildt (M), Hökmark (M), Andersson (MP), Engström (MP), Eriksson (MP), Valero (MP), Guteland (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI).
    Nej: Adaktusson (KD), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Närvarande men ej röstat: Hedh (S).
    Frånvarande: Fjellner (M).

    Andra delen av punkt 45 i förslaget till betänkande röstade man om i särskild ONU. Punkt 45 i dess helhet löd som följer:
    ”45. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra och förenkla den högkvalitativa utbildningen i EU-frågor för lärare, annan undervisningspersonal, ungdomsledare och ungdomsinstruktörer, även genom att göra det möjligt för dem att tillbringa en del av sin utbildning i en annan medlemsstat, och genom att säkerställa ett erkännande av deras kompetens att undervisa om EU, till exempel genom att skapa och främja en utmärkelse som ”EU-lärare”.”

    Punkt 45 delades upp och endast den senare delen röstade man om i ONU. Det var följande text man då röstade om:
    ”… och genom att säkerställa ett erkännande av deras kompetens att undervisa om EU, till exempel genom att skapa och främja en utmärkelse som ”EU-lärare”.”

    Andra delen av punkt 45 antogs med 466 ja-röster mot 211 nej-röster och 25 nedlagda röster. Ja röstade liberala ALDE, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D och de Gröna/EFA. Nej röstade konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF, vänstergruppen GUE/NGL, grupplösa och de brittiska Labourledamöterna i S&D-gruppen. Avstod gjorde en minoritet av blandgruppen EFDD (italienska femstjärnerörelsen).

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley (C), Selimovic (L), Wikström (L), Corazza Bildt (M), Hökmark (M), Engström (MP), Eriksson (MP), Valero (MP), Guteland (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI).
    Nej: Adaktusson (KD), Andersson (MP), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Närvarande men ej röstat: Hedh (S).
    Frånvarande: Fjellner (M).

    Att skapa och främja en utmärkelse osm ”EU-lärare” kostar givetvis pengar och framförallt måste EU-kommissionen då dra igång detta EU-projekt. Men tydligen anser C, FP, M, MP (dock inte alla av dem), S och FI att det finns gott om skattepengar att lägga på detta projekt.

    Resolutionen i dess helhet antogs med 482 ja-röster mot 146 nej-röster och 76 nedlagda röster. Ja röstade liberala ALDE, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, de Gröna/EFA samt en minoritet av blandgruppen EFDD (italienska femstjärnerörelsen). Nej röstade konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF, en minoritet av vänstergruppen GUE/NGL samt grupplösa. Avstod gjorde en majoritet av vänstergruppen GUE/NGL och de brittiska Labourledamöterna i S&D-gruppen.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley (C), Selimovic (L), Wikström (L), Corazza Bildt (M), Hökmark (M), Engström (MP), Valero (MP), Guteland (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI).
    Nej: Adaktusson (KD), Andersson (MP), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Avstår: Eriksson (MP), Hedh (S).
    Frånvarande: Fjellner (M).

    Två svenska ledamöter lämnade in skriftliga röstförklaringar – den ena för, den andra mot betänkandet. De löd som följer:

    Lars Adaktusson (KD): ”I dag röstade Europaparlamentet om ett initiativbetänkande som behandlar lärandet av EU-kunskap i skolan. Att kunskapen om EU-samarbetet är så låg bland medborgarna är ett angeläget problem som bör tas på allvar. Det gäller inte minst Sverige, där samhällsdebattens EU-dimension allt som oftast lyser med sin frånvaro. Men bara för att ett problem är identifierat betyder det inte att det är EU som ska lösa det. Betänkandet kräver bland annat att EU-medel ska gå till riktade satsningar för att öka EU-kunskapen bland unionens elever och innehåller därtill detaljerade synpunkter på medlemsländernas läroplaner. Att öka påbuden från Bryssel är inte rätt väg att gå för att uppnå ökad EU-kunskap bland medborgarna.”

    Jasenko Selimovic (L): ”EU-medborgarna visar mycket begränsad kunskap om EU och dess institutioner. 44 % av alla utfrågade i en enkät framtagen av EUROSTAT erkänner att de inte vet hur EU fungerar. Detta är väldigt problematiskt utifrån en demokratisk synvinkel, eftersom EU påverkar våra liv i väsentligt grad. Utan en kunskap om EU, gemensam utbildningsplan och gemensamt offentligt mediautrymme kommer EU att förbli en papperskonstruktion överkänslig för politiska konjunktursvängningar.
    Att detta sker i en kontext där EU brottas med flera allvariga kriser är ännu mer alarmerande. EU-medborgare behöver därför lära sig mycket mer om EU, inte bara i skolor, utan också i politiska partier, föreningar, företag etc.
    När Garibaldi enade Italien så sade den italienska patrioten Massimo D´Azeglio: “Nu när vi har skapat Italien, återstår att skapa Italienare.” Idag frestas man säga: “Nu när vi har skapat EU återstår att skapa européer – innan EU går sönder.”
    Jag välkomnar därför denna rapport.”

    Det är också intressant att notera att den brittiska Labourdelegationen avstod i slutomröstningen om betänkandet. De svenska socialdemokraterna, med undantag av Anna Hedh, röstade ja som döda fiskar. Brittiska Labour lämnade också in en skriftlig röstförklaring där de motiverade sitt ställningstagande. Den löd som följer:

    Claude Moraes (Labour): “Labour Party abstained on this report because, although we fully support citizenship education in schools, we do not believe that it should be decided at an EU level. Education is a Member State competence, therefore it is up to Member States and regional governments, where authority lies on education policy, to determine the curriculum in schools.”

    När det gäller de svenska ledamöternas röstande om denna struntresolution kan konstateras att ja-till-vad-som-helst-ligan består av de vanliga svenska ledamöterna: Federley (C), Selimovic (L), Wikström (L), Corazza Bildt (M), Hökmark (M), Engström (MP), Valero (MP), Guteland (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI). Hedh (S) verkar ha glömt att rösta under en del av omröstningen om detta betänkande och Sverigedemokraterna inledde med att rösta ja till främlingsfientliga ENF:s minst lika dåliga alternativa förslag.

    När vissa av dessa parlamentariker inför nästa EU-parlamentsval påstår sig vara “EU-kritiska” kom då ihåg deras ställningstagande för att EU skall lägga sig utbildningen av våra barn och ungdomar.