• EU-parlamentet hyllar militärt EU-samarbete – många svenska EU-parlamentariker röstade för

    EU-parlamentet hade som sagt inte särskilt
    mycket att göra på sin session i Strasbourg i januari. Men man hittade sin egen
    sysselsättning – att applådera steg mot ökat militärt samarbete inom EU.

    I samband med terrorattentaten i Paris i
    november 2015 godkände samtliga 28 EU-medlemsländer Frankrikes formella vädjan om stöd
    och hjälp med bland annat militära operationer utomlands efter Parisattackerna.
    Till exempel har Frankrike ett stort militärt engagemang i sina forna
    afrikanska kolonier, bland annat i Mali just nu.

    EU-federalister och ivrare av att EU skall skapa en egen armé applåderar
    att man använde EU- klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42.7
    i EU-fördraget). Det skapar en möjlighet till att skapa ett militärt
    operativt EU i framtiden. Det hoppas EU-parlamentets majoritet i enlighet med
    en resolution de antog i Strasbourg torsdag 21 januari 2016.
    EU-parlamentarikerna hade en ganska lugn session men som alltid så hittar de
    EU-federalistidéer att ta upp till behandling.

    Debatten om ärendet hölls onsdagen 20
    januari. En svensk ledamot talade. Det var Bodil Valero från MP. Hon sade några
    tänkvärda saker och hennes tal var i sin helhet som följer:

    Herr
    talman! Först av allt vill jag än en gång skicka en tanke till alla de offer
    och deras anhöriga som drabbades i de fruktansvärda terrorattackerna i Paris
    och på andra platser runtom i världen. Terrorism måste självklart bekämpas, men
    det viktigaste är att förebygga den och det är viktigt att vi använder rätt
    verktyg.

    Idag diskuterar vi en resolution med
    både bra och dåliga inslag, och den är ju ett svar på president Hollandes
    beslut att åberopa den s.k. mutual assistance clause.
    Hollande kallade attacken mot Paris för en krigshandling och förklarade sedan
    krig mot terrorismen, precis som Georges W. Bush efter 11 september. Bush krig
    mot terrorismen har pågått i många år, men med facit i hand så vet vi att det
    snarare lett till ökade motsättningar och mer terrorism.

    I Paris begicks terrorattacken av
    EU-medborgare som vuxit upp här. Attacken var ett vidrigt brott men inte en
    attack från en främmande stat. Daesh är inte en stat och därför ska attacken
    mötas med polisiära metoder. Vi menar att det är en farlig utveckling om vi
    skapar en praxis där brott beivras av militär istället för polis och på ett
    sätt så att alla medlemsländer dras in i detta s.k. krig. Vi borde istället
    använt oss av artikel 222, som de facto handlar om bl.a. terroristattacker.

    Vi diskuterar gärna hur EU ska
    utveckla sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, men vi vill inte att
    den sammanblandas med en home-grown terroristattack här i Europa. Vi vill
    inte se en ökad militarisering av EU på det sätt som vi menar att resolutionen
    förespråkar och därför har vi valt att inte ställa oss bakom den gemensamma
    resolutionen, utan hålla fast vi den vi själva skrivit och som mer speglar våra
    gröna värderingar.”

    Resolutionsförslaget om klausulen om
    ömsesidigt försvar (artikel 42.7 i EU-fördraget) (RC-B8-0043/2016)
    lades av den styrande majoriteten bestående av kristdemokratiska EPP,
    socialdemokratiska S&D och liberala ALDE.

    Första omröstning med namnupprop (ONU) var på
    ändringsförslag 1
    från vänstergruppen GUE/NGL. De ville ersätta punkt 3 i
    resolutionsförslaget med en annan text. Punkt 3 som föreslogs av EPP, S&D
    och ALDE löd som följer:

    ”3.
    Europaparlamentet erinrar om att detta var första gången som klausulen om
    ömsesidigt försvar åberopades. Parlamentet anser att det nu aktuella fallet
    måste fungera som en katalysator för ingående politiska diskussioner om den
    flerdimensionella karaktären hos Europas säkerhet och försvar.”

    Vänstergruppen GUE/NGL ville istället
    att texten skulle lyda som följer:

    ”3.
    Europaparlamentet förkastar aktiveringen av artikel 42.7 i EU‑fördraget och
    fördömer det faktum att denna åtgärd förvandlar Europeiska unionen till en
    militärallians. Parlamentet påpekar att detta inte får bli ett prejudicerande
    fall för framtiden. Parlamentet understryker att militära operationer aldrig
    har hejdat eller stoppat terrorism utan snarare skördat fler offer, skapat mer
    oreda och försämrat situationen för de drabbade. Parlamentet kräver att det så
    kallade kriget mot terrorismen ska upphöra och att terroristverksamhet ska
    hanteras inom ramen för rättsstatsprincipen genom polisiära utredningar och
    brottsbekämpande insatser. Parlamentet manar till strikt efterlevnad av
    folkrätten, till undvikande av militära interventioner och till fredliga
    lösningar på konflikter.”

    Detta ändringsförslag från vänstergruppen
    GUE(NGL avslogs med endast 110 ja-röster mot 527 nej-röster och 25 nedlagda
    röster. Röstade för gjorde huvudsakligen blandgruppen EFDD, främlingsfientliga
    ENF, blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF och vänstergruppen GUE/NGL. Nej
    röstade liberala ALDE, konservativa ECR, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska
    S&D och en stor majoritet av de Gröna/Regionalisterna. En minoritet av de
    Gröna/Regionalisterna avstod.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Björk (V), Post (FI) (avstod först men
    anmälde felröstning och intention att rösta ja).

    Nej: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström
    (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Guteland
    (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Lundgren (SD), Winberg
    (SD).

    Avstår: Andersson (MP), Eriksson (MP), Valero
    (MP),

    Frånvarande: Engström (MP).

    Sverigedemokraterna brukar vanligtvis rösta
    helt enligt blandgruppen EFDD:s lista (egentligen brittiska UKIP:s), men nu
    valde de att rösta nej till ändringsförslag 1 när deras grupp röstade ja.

    Med Valeros (MP) tal i åtanke borde nog de tre
    MP-ledamöterna ha röstat ja till GUE/NGL:s ändringsförslag.

    Punkt 8 i förslaget till resolution från EPP,
    S&D och ALDE:

    ”Europaparlamentet ser det alltjämt
    som en brådskande prioritering att utarbeta praktiska arrangemang och
    riktlinjer för framtida aktivering av klausulen om ömsesidigt försvar. När
    riktlinjerna utarbetas bör hänsyn tas till lärdomarna av den första
    aktiveringen av artikel 42.7.”

    Denna punkt , som föreslagits av EPP, S&D
    och ALDE, antogs med 480 ja-röster mot 162 nej-röster och 23 nedlagda röster.
    Röstade för gjorde liberala ALDE, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska
    S&D, en minoritet av främlingsfientliga ENF och de Gröna/Regionalisterna.

    Nej röstade en majoritet av konservativa ECR,
    blandgruppen EFDD, en majoritet av främlingsfientliga ENF och vänstergruppen
    GUE/NGL.

    Avstod gjorde en minoritet av konservativa ECR
    (den polska delegationen).

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström
    (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Andersson
    (MP), Valero (MP), Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog
    (S).

    Nej: Eriksson (MP), Post (FI), Björk (V), Lundgren
    (SD), Winberg (SD).

    Frånvarande: Engström (MP).

    Punkt 11 i förslaget till resolution från EPP,
    S&D och ALDE:

    ”Europaparlamentet är övertygat om att
    EU, genom att utnyttja befintlig kapacitet i medlemsstaterna och på unionsnivå,
    behöver ett permanent civil-militärt högkvarter på strategisk och operativ nivå
    och att denna struktur bör ges i uppdrag att planera för strategisk och
    operativ beredskap, däribland för kollektivt försvar i enlighet med
    artikel 42.7 och 42.2 i EU-fördraget och dess framtida tillämpning i nära
    samarbete med berörda Nato-strukturer.”

    Denna punkt , som föreslagits av EPP, S&D
    och ALDE, antogs med 385 ja-röster mot 260 nej-röster och 17 nedlagda röster.
    Röstade för gjorde liberala ALDE, kristdemokratiska EPP och  en stor majoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    Nej röstade konservativa ECR, blandgruppen
    EFDD, främlingsfientliga ENF, vänstergruppen GUE/NGL, en minoritet av socialdemokratiska
    S&D (britter och svenskar) och de Gröna/Regionalisterna.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Selimovic (FP), Wikström (FP), Adaktusson
    (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M).

    Nej: Federley ©, Andersson (MP), Eriksson
    (MP), Valero (MP), Post (FI), Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson
    (S), Ulvskog (S), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).

    Frånvarande: Engström (MP).

    Punkt 12 i förslaget till resolution från EPP,
    S&D och ALDE:

    ”Europaparlamentet anser att det
    aktuella åberopandet av artikel 42.7 i EU-fördraget bör fungera som en katalysator
    för att frigöra potentialen hos alla säkerhets- och försvarsrelaterade
    fördragsbestämmelser som bör följa. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om
    betydelsen av att till fullo och korrekt tillämpa försvarspaketet bestående av
    direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvarsområdet och 2009/43/EG om
    överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen.”

    Denna punkt , som föreslagits av EPP, S&D
    och ALDE, antogs med 396 ja-röster mot 234 nej-röster och 36 nedlagda röster. Röstade
    för gjorde liberala ALDE, kristdemokratiska EPP och  en stor majoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    Nej röstade konservativa ECR, blandgruppen
    EFDD, främlingsfientliga ENF, vänstergruppen GUE/NGL och de
    Gröna/Regionalisterna. Avstod gjorde främst en minoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström
    (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Andersson
    (MP), Eriksson (MP), Valero (MP), Post (FI), Hedh (S).

    Nej: Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).

    Avstår: Guteland (S),
    Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S).

    Frånvarande: Engström (MP).

    Punkt 18 i förslaget till resolution från EPP,
    S&D och ALDE:

    ”Europaparlamentet betraktar
    aktiveringen av klausulen om ömsesidigt bistånd som ett unikt tillfälle att
    skapa en grund för en stark och hållbar europeisk försvarsunion. Parlamentet
    anser att EU kommer att vara rustat och redo att bemöta de överväldigande hoten
    och utmaningarna på området för inre och yttre säkerhet endast om man har
    tillgång till självständig säkerhets- och försvarskapacitet.”

    Denna punkt , som föreslagits av EPP, S&D
    och ALDE, antogs med 371 ja-röster mot 250 nej-röster och 44 nedlagda röster. Röstade
    för gjorde liberala ALDE, kristdemokratiska EPP och  en stor majoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    Nej röstade konservativa ECR, blandgruppen
    EFDD, främlingsfientliga ENF, vänstergruppen GUE/NGL och de
    Gröna/Regionalisterna. Avstod gjorde främst en minoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Selimovic (FP), Wikström (FP), Adaktusson
    (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M).

    Nej: Federley ©, Andersson (MP), Eriksson
    (MP), Valero (MP), Post (FI), Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson
    (S), Ulvskog (S), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).

    Frånvarande: Engström (MP).

    Skäl H i förslaget till resolution från EPP,
    S&D och ALDE:

    ”EU-institutionerna bör vara mer
    aktiva inom säkerhets- och försvarspolitiken och främja tillämpningen av alla
    säkerhets- och försvarspolitiska bestämmelser som står inskrivna i fördragen,
    inklusive dem om Natos särskilda roll för säkerhet och försvar i Europa och
    över Atlanten. EU-institutionerna måste stödja alla medlemsstater i deras
    arbete med att tillämpa dessa bestämmelser fullt ut.”

    Detta skäl H delades upp i tre ONU. Först
    röstade man om en del av texten som blev ganska obegriplig. Den löd som följer:

    ”EU-institutionerna bör vara (…)
    Natos särskilda roll för säkerhet och försvar i Europa och över Atlanten.”

    Därefter röstade man om texten:

    ”(EU-institutionerna bör vara) mer
    aktiva inom säkerhets- och försvarspolitiken och främja tillämpningen av alla
    säkerhets- och försvarspolitiska bestämmelser som står inskrivna i fördragen,
    inklusive dem om (…).”

    Denna andra del av skäl H , som föreslagits av
    EPP, S&D och ALDE, antogs med 380 ja-röster mot 243 nej-röster och 41
    nedlagda röster. Röstade för gjorde liberala ALDE, kristdemokratiska EPP
    och  en stor majoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    Nej röstade konservativa ECR, blandgruppen
    EFDD, främlingsfientliga ENF, vänstergruppen GUE/NGL och de
    Gröna/Regionalisterna. Avstod gjorde främst en minoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström
    (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Guteland
    (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S).

    Nej: Andersson (MP), Eriksson (MP), Valero
    (MP), Post (FI), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).

    Avstår: Hedh (S), Ulvskog (S).

    Frånvarande: Engström (MP).

    Därefter röstade man om den tredje delen,
    vilket var texten:

    ”(…) EU-institutionerna måste stödja
    alla medlemsstater i deras arbete med att tillämpa dessa bestämmelser fullt
    ut.”

    Denna tredje del av skäl H , som föreslagits
    av EPP, S&D och ALDE, antogs med 381 ja-röster mot 247 nej-röster och 39
    nedlagda röster. Röstade för gjorde liberala ALDE, kristdemokratiska EPP
    och  en stor majoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    Nej röstade konservativa ECR, blandgruppen
    EFDD, främlingsfientliga ENF, vänstergruppen GUE/NGL, de Gröna/Regionalisterna
    samt 18 ledamöter från socialdemokratiska S&D (främst den brittiska
    delegationen). Avstod gjorde främst en minoritet av socialdemokratiska S&D.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström
    (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Guteland
    (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S).

    Nej: Andersson (MP), Eriksson (MP), Valero
    (MP), Post (FI), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).

    Avstår: Hedh (S), Ulvskog (S).

    Frånvarande: Engström (MP).

    Så till ONU om resolutionen i dess helhet.
    röstade man alltså för godkännande av alla de punkter ovan som hade inkluderats
    i resolutionen.

    Resolutionen i dess helhet, som föreslagits av
    EPP, S&D och ALDE, antogs med 406 ja-röster mot 212 nej-röster och 51
    nedlagda röster. Röstade för gjorde liberala ALDE, kristdemokratiska EPP
    och  en stor majoritet av socialdemokratiska
    S&D.

    Nej röstade konservativa ECR, blandgruppen
    EFDD, främlingsfientliga ENF, vänstergruppen GUE/NGL och de
    Gröna/Regionalisterna. Avstod gjorde 27 ledamöter från socialdemokratiska
    S&D (framförallt från tyska SPD).

    De svenska ledamöterna röstade som följer:

    Ja: Federley ©,
    Selimovic (FP), Wikström (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner
    (M), Hökmark (M), Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S),
    Nilsson (S).

    Nej: Andersson (MP), Eriksson (MP), Valero
    (MP), Post (FI), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).

    Avstår: Ulvskog (S).

    Frånvarande: Engström (MP).

    Att C, FP, KD och M röstar ja till utökat
    militärt samarbete i EU är kanske inte så konstigt
    . Deras respektive partier är
    ju för att Sverige skall gå med i NATO, även om man kan invända att EU:s försök
    att bygga en dubbel militär struktur till NATO kan anses onödigt. Antingen
    satsar man på NATO eller också lämnar man NATO och startar en egen
    försvarsallians i EU.

    Att fyra av fem socialdemokrater röstar för
    resolutionen är intressant – representerar de en ny linje för de svenska
    Socialdemokraterna? Eller är de så ”Brysseliserade” att de villigt följer
    S&D-gruppens linje?

    De skriftliga röstförklaringarna efter
    omröstningen är intressanta att studera.

    Ledamöterna i UK Independence Party lämnade in
    följande röstförklaring:

    ”UKIP voted
    against the resolution on the Mutual Defence Clause because we do not support
    the further militarisation of the EU. We are also specifically concerned about
    discussion of the development of a European Defence Union or further activation
    of other defence provisions contained within the Lisbon treaty. UKIP is in
    complete support of the French people in their fight against terrorism and
    offers our condolences for the tragic attacks in Paris last year. However we do
    not support the activation of Article 42 (7). The UK has strong defence ties
    with France, through NATO and bilateral agreements between the two countries,
    such as the Lancaster House Treaties (2010).

    UKIP supported
    Amendment 1 to the resolution on the Mutual Defence Clause because it rejects
    the activation of Article 42 (7) TEU. This should however not be interpreted as
    offering support for any other statements contained within this amendment.”

    De fem svenska socialdemokraterna lämnade in
    en skriftlig röstförklaring efter omröstningen. Den löd som följer:

    Möjligheten för en medlemsstat att åberopa artikel 42.7 finns
    inskriven i EU-fördraget. Vi svenska socialdemokrater stödjer en översyn av
    klausulen om ömsesidigt försvar eftersom vi anser att EU behöver dra lärdomar
    av hanteringen efter första tillämpningen av artikel 42.7 och fastslå hur en
    liknande situation bäst bör hanteras i framtiden. Vi anser däremot inte att det
    behövs ett permanent civil-militärt högkvarter, eller att aktiveringen av
    klausulen om ömsesidigt bistånd på något sätt bör leda till en europeisk
    försvarsunion. Vi valde därför att inte stödja dessa skrivningar.”

    Detta är dock rent struntsnack, fyra de fem
    socialdemokraterna röstade ja till resolutionen i dess helhet som innehöll just
    de viktiga principiella skrivningar man säger sig vara emot.
    Alltså väljer de
    svenska socialdemokraterna (utom gruppledaren Ulvskog som avstod i
    slutomröstningen) att flyta som döda sillar med den EU-federalistiska strömmen i
    EU-parlamentet. Imponerande integritet? – inte.

    Bild:

    Eurocorps logo © Europeiska Unionen 2016