• Gör EU-parlamentet skäl för sina höga omkostnader?

    image

    EU-parlamentet
    hade session i Strasbourg måndag-torsdag 18-21 januari 2016.

    751
    EU-parlamentariker multiplicerat med minst tre EU-parlamentsanställda av olika
    slag gjorde resan till Strasbourg, den sistnämnda gruppen i huvudsak från
    Bryssel.

    EU:s
    Revisionsrätt uppskattade sommaren 2014 EU-parlamentets resekostnader mellan
    Bryssel och Strasbourg till 114 miljoner euro (cirka 1,06 miljard svenska
    kronor).

    Men
    vad gör då EU-parlamentet som är så viktigt att det berättigar denna stora
    extrakostnad för EU-ländernas skattebetalare?

    Förutom
    debatter om bland annat vad som hänt under det luxemburgska ordförandeskapet i
    ministerrådet och vad som skall hända under det kommande nederländska
    ordförandeskapet så röstade man om totalt 26 ärenden (dock ett av dem godkändes
    utan omröstning). Av dessa 26 var sju stycken lagstiftningsfrågor (ett av dessa
    sju var dock tekniskt sett ett yttrande till ministerrådet).

    De
    sju lagstiftningsärendena var som följer:

    Tisdag
    19/1

    1/
    Flerårig
    återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet (ordinarie
    lagstiftningsförfarande, första behandlingen –
    EU-kommissionen lägger förslaget och ministerrådet och EU-parlamentet arbetar
    och med och godkänner förslaget gemensamt).

    Onsdag
    20/1

    2/
    Automatiskt utbyte av uppgifter ur fordonsregister i Lettland (samrådsförande –
    EU-parlamentet avger endast en åsikt, ministerrådet är inte skyldigt att följa EU-parlamentets uttalande
    utan bara att lyssna till det).

    3/
    Oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegång i straffrättsliga
    förfaranden (ordinarie lagstiftningsförfarande, första behandlingen –
    EU-kommissionen lägger förslaget och ministerrådet och EU-parlamentet arbetar
    och med och godkänner förslaget gemensamt).

    4/
    Personlig skyddsutrustning (ordinarie lagstiftningsförfarande, första
    behandlingen – EU-kommissionen lägger förslaget och ministerrådet och
    EU-parlamentet arbetar och med och godkänner förslaget gemensamt).

    5/
    Anordningar för förbränning av gasformiga bränslen (ordinarie
    lagstiftningsförfarande, första behandlingen – EU-kommissionen lägger förslaget
    och ministerrådet och EU-parlamentet arbetar och med och godkänner förslaget
    gemensamt).

    6/
    Linbaneanläggningar (ordinarie lagstiftningsförfarande, första behandlingen –
    EU-kommissionen lägger förslaget och ministerrådet och EU-parlamentet arbetar
    och med och godkänner förslaget gemensamt).

    Torsdag 21
    januari
    7/ Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kosovo (godkännandeförfarande
    – EU-parlamentet
    har vetorätt men saknar möjlighet att ändra i lagförslaget).

    EU-parlamentet hittar
    jobb åt sig själva och alltid finns det något tyckande man kan sönderdela. Till
    exempel på tisdagen röstade man om två egna initiativbetänkanden i följande
    ämnen: ”Kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet” (Plurabetänkandet
    A8-0366/2015 – observera ingen anknytning till Plura i Eldkvarn) och ”Vägen mot
    en rättsakt för den digitala inre marknaden” (Kallas/Gebhardtbetänkande A8-0371/2015).

    Dessutom
    röstade man på tisdagen om ett eget initiativbetänkande om rollen för
    interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att
    främja EU:s grundläggande värderingar (Wardbetänkandet A8-0373/2015) från
    utskottet för kultur och utbildning.

    Den
    som vill ödsla tid på att läsa ett fullständigt meningslöst dokument kan göra
    det här.

    Av
    20 närvarande svenska EU-parlamentariker röstade 17 ja till detta betänkande.
    Dessa 17 svenska EU-parlamentariker stödjer utan problem den rikliga
    ordproduktion EU-parlamentet presterar, vars kvalitetsinnehåll starkt kan
    ifrågasättas, och inte minst ifrågasättas existensen av med tanke på de tuffa
    villkor verksamheten inom vård, skola och omsorg lever under.

    Av
    de 26 ärendena var också tre rent interna EU-parlamentsangelägenheter. Två
    stycken ärenden handlade om upphävandet av immunitet för en
    EU-parlamentariker, en om utnämning av en undersökningskommitté (godkändes
    utan omröstning) samt ett betänkande om verksamheten i EU-parlamentets utskott
    för framställningar år 2014.

    Sammantaget
    kan konstateras att EU-parlamentet har lite att göra, men samtidigt är de som
    är valda dit oerhört välbetalda, liksom en stor del av personalen också uppbär
    goda löner.

    Utan
    problem skulle man kunna stryka några ärenden och skippa varannan session i
    EU-parlamentet. Därmed skulle man spara cirka 500 miljoner svenska kronor om
    året. Ett sådant besparingsförslag skulle säkert vara populärt bland en
    majoritet av EU-ländernas skattebetalare.

    Foto:  Cédric Puisney Flickr