• Skall EU få makt över bensinskatten?

    image

    Utspelen för genomförandet av en fjärde
    skattenivå – att medborgare och företag i EU:s medlemsländer på något sätt
    skall betala en skatt direkt till EU:s institutioner – kommer då och då fram i media.

    För att genomföra en EU-skatt försöker
    EU:s toppolitiker att binda förslaget till dels att EU-skatten skall gå till
    behjärtansvärda ändamål som ingen kan motsätta sig och helst skall man ta ut
    EU-skatten från något som inte är särskilt populärt hos allmänheten.

    Vad det gäller det förstnämnda, vad
    EU-skatten skall gå till, så var det före den globala klimatkonferensen i Paris
    hösten 2015 tal om att EU-skatten skulle gå till klimatfrämjande åtgärder. Men
    nu är klimatkonferensen över och dess resultat har det uppstått en annan debatt
    om.

    Dock,
    nu har ju flyktingkrisen blivit en annan akut fråga och då ser
    EU-federalisterna sin chans att introducera EU-skatten med argumentet att den
    skall gå till att åtgärda flyktingkrisen. Vem kan motsätta sig flyktinghjälp?
    Hur EU-skatten skall fördelas (genom EU-institutionerna så de får något att
    göra och utökad makt) till EU:s medlemsländer, är något som får klaras
    ut efter att EU-skatten är på plats
    .

    Den finansiella transaktionsskatten (FTT)
    på EU-nivå valdes tidigare ut därför att den är ganska lätt att sälja in.
    Vänstern gillar att man beskattar banker och
    valutaspekulanter och även i högerkretsar är inte alltid banker populära,
    så EU-först-högern kunde också stöda och godkänna FTT-projektet. Men verkligheten har visat sig mer
    komplicerad när det gäller beskattning av finansiella transaktioner mellan
    EU-länder som är med i EU-skatten och EU-länder som inte är med i den.
    Dessutom skall pensionsfonder också betala EU:s FTT, vilket leder till ökade
    utgifter för dem och därmed minskade utbetalningar till pensionärer.

    Man måste alltså hitta på nya idéer på
    hur EU-beskattning kan bli realitet. Den tyska finansministerns förslag är endast det senaste, tidigare har t.ex. föreslagits 350 kr per år i EU-skatt på varje mobiltelefon (förslag i EU-parlamentet 1999), 130 kr i EU-flygskatt på varje flygresa
    (förslag i EU-parlamentet 1999) samt en direkt momsinbetalning till EU på
    en-två procentenheter på varje vara, tjänst eller dylikt som köps i de olika EU-länderna.

    Om EU-institutionerna får direkt beslutsmakt över en del av momssatsen så kan
    de höja den efter eget tycke när de anser sig behöva mer pengar till
    EU-budgeten. Kriser råder det inte brist på.

    Nu har Tysklands  finansminister Schäuble föreslagit en
    EU-skatt på bensin för att åtgärda flyktingkrisen
    , men också för att trygga
    EU:s och Schengenområdets gränser. Var och en kan ju fundera på om rätt väg att gå är att
    ta ytterligare steg mot en EU-stat med intaget av en EU-skatt för att skydda
    EU-gränsen? Är det snarare inte så att Schengenavtalets framtid måste
    utvärderas?

    Självuttalad och trogen EU-federalist, Finlands
    finansminister Stubb, applåderade genast idén om en EU-skatt på bränsle. Stubb
    erkänner dock att ingen vill höja totalskattegraden i nuläget.
    Särskilt inte i
    Finland skall tilläggas som genomgår en flerårig ekonomisk kris. I sann Bryssel-anda

    vill

    Stubb vara ”kreativ”. Vad som dock är intressant är att Stubb erkänner att med en
    EU-skatt höjs skattetrycket, EU-federalisterna har tidigare pratat i nattmössan
    om att en EU-skatt skall bli ”skatteneutral”, det vill säga de andra
    skattenivåerna nationellt, regionalt och lokalt kommer att sänka sina skatter.
    Rent konkret har de aldrig förklarat hur detta skall gå till. 
    Samtidigt efterfrågas allt mer uniforma skattesatser och eliminering av konkurrens mellan skattejurisdiktioner.

    Men sedan till huvudfrågan om vi i Sverige
    verkligen vill ge EU-institutionerna makten över bensinskatten. Sverige är ett
    glesbefolkat land och har redan relativt sett en hög bensinskatt.

    Varje gång bensinskatten debatteras är det
    viktigt att den svenska lands/glesbygdsväljaren hörs i debatten. EU:s
    beslutsprocess i Bryssel kommer den svenska lands/glesbygdens medborgare
    knappast att kunna påverka. Att ge bort Sveriges självständighet i denna fråga,
    förutom implikationen av en EU-skatt i sig, vore döden för våra medborgare
    politiska inflytande i en vital och även livsavgörande fråga. Är Bryssel bättre
    på att sätta nivån för bensinskatten?

    Får EU rätt till en direkt EU-skatt kommer
    de steg för steg att införa andra EU-skatter och så småningom ta över hela
    skattefrågan. Skall Sverige som EU-medlem lämna den urgamla princip som slogs
    fast redan i 1809 års regeringsform genom den berömda formuleringen: 

    “Svenska folkets urgamla rätt att sig
    beskatta utövas av riksens ständer allena vid allmän riksdag”
    .

    Två svenska socialdemokratiska
    EU-parlamentariker argumenterade i september 2011 i princip för att ovannämnda
    urgamla politiska grundlag inte skall gälla längre.

    Det skall tilläggas att även en femte
    skattenivå kan komma i framtiden. Förenta Nationerna har ont om pengar. Det har
    talats om en finansiell transaktionsskatt på global nivå. Men den idéns
    förverkligande ser inte ljus ut. Nu i januari 2016 presenterades en rapport som
    föreslog en FN-skatt
    på fotbollsbiljetter, konsertbiljetter och dylikt för att
    finansiera FN:s flyktingarbete. 

    Bild: commons.wikimedia.org/wiki/User:Catasa