• EU-parlamentet vill detaljreglera och tvångsharmonisera EU-parlamentsvalen

    image

    Som rapporterats tidigare på detta tema – onsdagen den 11 november röstade EU-parlamentet om ett eget initiativ om reformen av Europeiska unionens vallag (Hübner/Leinenbetänkandet A8-0286/2015). Förutom att lansera EU-presidentkandidater och lyfta fram de okända EU-partierna för dyra skattepengar vill EU-parlamentet också harmoniera det ena och det andra. I några fall nedan rapporteras inte exakt hur svenska ledamöter har röstat. Men den intresserade kan utifrån de ändringsförslag och punkter som refereras till slå upp i röstprotokollet här.

    ONU nummer 5: Ändringsförslag 12 på 1976 års valakt från utskottet för konstitutionella frågor
    I nuvarande valakt står det:

    ”Artikel 6 – punkt 1. Ledamöterna skall rösta individuellt och personligen. De får inte bindas av några instruktioner eller uppdrag.”

    Detta föreslog utskottet kulle ändras till:

    ”1. Ledamöterna ska rösta individuellt och personligen. De får inte bindas av några instruktioner eller uppdrag. De ska företräda unionens samtliga medborgare.”

    I EU-parlamentet är framförallt dess ledning samt många av gruppledningarna irriterade på att EU-parlamentariker ibland ”lyssnar för mycket” på instruktioner från partiledningar och/eller nationella regeringar i respektive huvudstäder. EU-parlamentets federalister vill att gruppernas piskor skall bli effektivare i EU-parlamentet så att ledningen i EU-parlamentet kan styra bättre. Man skall se EU-staten i dess helhet som förtroendevald EU-parlamentariker, inte snegla på sin valkrets, det egna landets, intressen. Detta är förstås struntprat. När det kommer till kritan är Tyskland, Frankrike, Spanien etc helt klart otroligt egencentrerade i sina förhandlingar i EU-kommissionen, ministerrådet och i EU-parlamentet.

    Ändringsförslag 12 antogs med 483 ja-röster mot 134 nej-röster och tio nedlagda röster. Röstade för gjorde liberala ALDE, den italienska femstjärnerörelsen i blandgruppen EFDD, en stor majoritet av vänstergruppen GUE/NGL , kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D och de Gröna/Regionalisterna. Nej röstade konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF samt ledamöter från spridda grupper.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Andersson (MP), Valero (MP),  Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Post (FI).
    Nej: Adaktusson (KD), Björk (V), Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Närvarande, men ej röstat: Ulvskog (S), Engström (MP), Eriksson (MP) (de två MP hade lämnat omröstningen).

    Punkt 1 i förslaget till betänkande
    Punkt 1 i förslaget till betänkande röstade man om i tre delar.

    1. Europaparlamentet beslutar att reformera sitt valförfarande i god tid före 2019 års val, med målet att förbättra den demokratiska och gränsöverskridande dimensionen av valen till Europaparlamentet och den demokratiska legitimiteten i EU:s beslutsprocess, förstärka begreppet unionsmedborgarskap och ge likvärdig status i samband med val, främja principen om representativ demokrati och unionsmedborgarnas direkta representation i Europaparlamentet i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget, förbättra Europaparlamentets funktionssätt och unionens styrning, göra Europaparlamentets arbete mer legitimt och effektivt, göra systemet för att genomföra val till Europaparlamentet mer effektivt, främja den gemensamma delaktigheten bland medborgare från alla medlemsstater, förbättra balansen i Europaparlamentets sammansättning och se till att unionens medborgare får en så likvärdig status som möjligt i samband med val.

    Först röstade man om allt utom orden ”och gränsöverskridande” samt ”förstärka begreppet unionsmedborgarskap”.
    Punktens innehåll är intressant, man vill ”se till att unionens medborgare får en så likvärdig status som möjligt i samband med val”. Detta samtidigt som man vill införa procentspärrar i de större medlemsländerna så att mindre partier i dessa länder med relativt sett höga röstetal jämfört med partier i mindre medlemsländer INTE får lika villkor i att vinna representation i EU-parlamentet.
    EU-parlamentets tal om att ”förstärka begreppet unionsmedborgarskap” är också ett språkbruk de använder, men som är ytterst dåligt förankrat ute i medlemsländerna. Särskilt i Sverige vågar inte S, M, KD, C eller FI prata om detta trots att de ofta röstar för sådana texter i EU-parlamentet.

    ONU nummer 22: Punkt 1, tredje delen, i förslaget till betänkande
    Den tredje delen av punkt 1 i förslaget till betänkande är den intressantaste och värd att ta upp hör. Då röstade man alltså om just orden ”förstärka begreppet unionsmedborgarskap” skulle föras in i betänkandet.

    Den tredje delen av punkt 1 antogs med 461 ja-röster mot 130 nej-röster och 16 nedlagda röster. Röstade för gjorde liberala ALDE, den italienska femstjärnerörelsen i blandgruppen EFDD, hälften av vänstergruppen GUE/NGL, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D och de Gröna. Nej röstade konservativa ECR, hälften av vänstergruppen GUE/NGL , en majoritet av blandgruppen EFDD, främlingsfientliga ENF, två MP och tre Regionalister samt ledamöter från spridda grupper.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S).
    Nej: Andersson (MP), Valero (MP),  Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Avstår: Björk (V).
    Närvarande, men ej röstat: Post (FI), Engström (MP), Eriksson (MP) (de två MP hade lämnat omröstningen).

    ONU nummer 28: Punkt 8 i förslaget till betänkande
    Punkt 8 i förslaget till betänkande löd som följer:

    ”8. Även om det står medlemsstaterna fritt att bestämma på vilken dag eller på vilka dagar under röstningsperioden valet ska hållas, föreslår Europaparlamentet att valet till Europaparlamentet i samtliga medlemsstater ska avslutas kl. 21.00 medeleuropeisk tid på den söndag då valet hålls. Detta skulle säkerställa att artikel 10.2 i valakten tillämpades korrekt och därmed minska risken att valresultatet påverkas om valresultaten i vissa medlemsstater meddelas innan vallokalerna har stängt i alla medlemsstater. Parlamentet förordar att förbudet mot att valresultat meddelas för tidigt ska tillämpas i alla medlemsstater.”

    Detta är kanske inte en stor fråga, men den har sina komplikationer. Danmark och Storbritannien röstar på torsdagar. Det är en tradition i dessa länder. Nederländerna röstar också på torsdagar. I deras fall beror det bland annat på att nederländska kalvinister helgar vilodagen söndag och anser att man inte skall anordna val då.
    EU i dess helhet borde respektera dessa länders val. Det är knappast så att valutslagen i i dessa länder påverkar EU-parlamentsvalen i andra länder. Varje land har faktiskt sin egen agenda för valdebatten, även om EU-parlamentet inte vill erkänna det och försöker att överbrygga skillnaderna mellan de olika ländernas politiska dagordningar.
    I regel brukar inte Danmark, Storbritannien och Nederländerna kungöra sina EU-parlamentsval förrän på söndagskvällen när alla andra EU-länder har stängt sina vallokaler. Men media gör exit polls som brukar bli offentliga. I Storbritannien brukar man också sedan 1999 ha partiella lokalval samtidigt med EU-parlamentsvalet (vilket har förbättrat valdeltagandet i EU-parlamentsvalen). Lokalvalen räknas och publiceras och genom dessa resultat kan man också se trenderna för de stora partierna i landet i EU-parlamentsvalen.
    Så EU-parlamentet vill harmonisera hela valprocessen, vilket en del länder egentligen inte gillar.

    Punkt 8 antogs med 461 ja-röster mot 136 nej-röster och 15 nedlagda röster. Röstade för gjorde liberala ALDE, den italienska femstjärnerörelsen i blandgruppen EFDD, vänstergruppen GUE/NGL, en minoritet av främlingsfientliga ENF, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D och de Gröna/Regionalisterna. Nej röstade konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, en majoritet av främlingsfientliga ENF, 30 ledamöter från kristdemokratiska EPP samt ledamöter från spridda grupper.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström (FP), Adaktusson (KD), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Andersson (MP), Valero (MP),  Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI), Björk (V).
    Nej: Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Närvarande, men ej röstat: Engström (MP), Eriksson (MP) (de två MP hade lämnat omröstningen).

    ONU nummer 32: Ändringsförslag 44Strykning, från kristdemokratiska EPP
    Ändringsförslag 44 från Danuta Maria Hübner för EPP-gruppen har ett visst intresse utifrån hur EU-parlamentet vill harmonisera allt runt EU-parlamentsvalet.
    Punkt 15 i förslaget till betänkande löd som följer:

    ”15. Som en framtida åtgärd rekommenderar Europaparlamentet att medlemsstaterna överväger hur de kan harmonisera väljarnas minimiålder genom att fastställa den till 16 år för att göra statusen i samband med val än mer likvärdig bland unionsmedborgarna.”

    Ändringsförslag 44 från EPP-gruppen ville att denna punkt 15 skulle utgå.

    Bakgrunden är att Österrike har sänkt rösträttsåldern till 16 år. Eftersom det vore olämpligt att ta ifrån 16-åringar i Österrike rösträtten i EU-parlamentsval är det bättre att sänka rösträttsåldern i alla länder, resonerade man i utskottet för konstitutionella frågor. Men frågan om rösträttsålder är ne diskussion man behöver föra i varje medlemsland för sig, det är inget osm EU skall harmonisera uppifrån och tvinga på medlemsländerna.

    Ändringsförslaget om att stryka punkt 15 röstade dock ner med 276 ja-röster mot 323 nej-röster och 26 nedlagda röster. Punkt 15 kvarstod alltså i förslaget till betänkande.

    ONU nummer 46: Skäl T, första delen, i förslaget till betänkande:
    Skäl T i förslaget till betänkande tar också upp förslaget om en gemensam valdag för hela EU. Förslaget till skäl T löd som följer:

    ”T. Införandet av en gemensam valdag i EU skulle bättre återspegla den gemensamma uppslutningen från medborgare runtom i unionen, stärka deltagandedemokratin och hjälpa till att skapa ett mer sammanhängande EU-omfattande val.”

    ONU på den första delen av skäl T är intressant att ta upp här. Då röstade man om följande del av skäl T:

    ”T. Införandet av en gemensam valdag i EU skulle … hjälpa till att skapa ett mer sammanhängande … val.”

    Även detta kan ha sina komplikationer. I Tjeckien brukar man rösta både lördag och söndag. Skall då alla medlemsländer genomföra valet på detta sätt. Eller skall Tjeckien tvingar rösta enbart på söndag. Eller skall alla gå över till att rösta på en lördag eftersom Nederländerna inte vill rösta på en söndag?
    Varför skall man harmonisera valdagen över huvudtaget? EU-parlamentets inställning att göra allt uniformt går för långt.

    Första delen av skäl T antogs med 480 ja-röster mot 110 nej-röster och 29 nedlagda röster.
    Röstade för gjorde liberala ALDE, hälften av konservativa ECR (huvudsakligen den polska delegationen), en majoritet av främlingsfientliga ENF, en stor majoritet av vänstergruppen GUE/NGL, kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D och de Gröna. Nej röstade hälften av konservativa ECR, en majoritet av blandgruppen EFDD, en minoritet av främlingsfientliga ENF, en minoritet av vänstergruppen GUE/NGL, 19 ledamöter från kristdemokratiska EPP, 20 ledamöter från socialdemokratiska S&D och fyra Regionalister samt ledamöter från spridda grupper. Den italienska femstjärnerörelsen i blandgruppen EFDD avstod.

    De svenska ledamöterna röstade som följer:
    Ja: Federley ©, Selimovic (FP), Wikström (FP), Corazza Bildt (M), Fjellner (M), Hökmark (M), Andersson (MP), Valero (MP),  Guteland (S), Hedh (S), Ludvigsson (S), Nilsson (S), Ulvskog (S), Post (FI).
    Nej: Adaktusson (KD), Lundgren (SD), Winberg (SD).
    Avstår: Björk (V).
    Närvarande, men ej röstat: Engström (MP), Eriksson (MP) (de två MP hade lämnat omröstningen).

    EU-parlamentet gillar att säga till medlemsländerna vad de skall göra och inte göra. Hade EU-parlamentet fått som man velat att döma av de resolutioner de brukar anta så skulle EU bli en oerhört centralstyrd stat där medlemsländernas parlament, regionala parlament och även lokalt valda församlingarna skulle bli överflödiga.
    Även punkterna ovan är exempel på detta. EU-parlamentet vill lägga sig i valdag och öppettider för vallokaler samt rösträttsåldern. Olika länder har olika historia och tradition på detta område, vilket EU-parlamentet borde respektera.

    Mycket av det EU-parlamentet tar upp ovan kommer medlemsländerna i ministerrådet att undvika att ta upp. Men det är sund att vi har EU-parlamentariker från Sverige som röstar för mycket av harmoniseringar och försök till centraliseringar på EU-nivå.