• Svenska skattebetalare betalar mest per person till EU

    När Sverige förhandlade om att bli medlemmar i början av 1990-talet hade man en förhandlingsdelegation som var ytterst angelägna om att gå med i EG/EU. Resultatet av det ser vi – svenskarna betalar mest per person till EU. Även från ledande politiker har det i efterhand medgetts och klagats på att vi fick en ”dålig deal”.

    En tysk undersökning från januari 2014 bekräftar än en gång siffrorna det politiska etablissemanget i Sverige försöker undvika att diskutera.

    image

    I genomsnitt betalade Sveriges medborgare 203 euro per skalle till EU 2012. Danmark låg strax efter med 202 euro. Före östutvidgningen gick Danmark ungefär plus minus noll genom att deras stora jordbruksföretagare tar in tunga jordbrukssubsidier. Även Luxemburg (152 euro per person), Tyskland (146 euro), Nederländerna (141 euro), Belgien (135 euro), Österrike (128 euro) och Frankrike (127 euro) betalar mer än 125 euro per skalle. Luxemburg tar dock in pengar på andra sätt genom att de har stora EU-institutioner förlagda till landet. Belgien tar också in en del på samma sak. Frankrike tar in stora jordbruksbidrag.

    Man kan räkna fram och tillbaka på olika sätt över betalningar till EU och nettaoflöden. Återflödet till Sverige handlar om stora bidrag till bland annat skånsk lantadel och till regionala strukturprojekt, vilka det är svårt att se nyttan med eller som man i Sverige lika gärna kunde finansiera själva utan att låta pengar gå omvägen via Brysselbyråkratin. Internationell biståndspolitik är Sverige bättre på än EU. Dessutom finns det en felprocent i EU-utgifterna på cirka 5 %. Allt detta gör inte precis svenskarna motiverade att skicka surt betalda skattepengar till EU. Men vad gör våra svenska politiker? I EU-parlamentet brukar de stora svenska partier rösta för att EU skall fortsätta sin nuvarande budgetpolitik och fortsatt expandera utgifterna. I ministerrådet har Sverige som ett litet nettobetalande land svårt att hålla emot ett antal syd- och östeuropeiska länders krav på mer regionala EU-bidrag och fortsatt stora subsidier från EU till jordbruket.

    EU-federalisterna vill gärna se EU-budgeten som en enhet och hävdar att det är ”krämarmentalitet” att bara titta på siffror. Men samtidigt brukar det vara så att många är stora ”européer” i idealet men när just deras lands EU-förmåner hotas för de ett himla liv. Frankrike vägrar att flytta på EU-parlamentet från Strasbourg medan Luxemburg vägrar att minska antalet årsanställda hos EU-parlamentet som skall vara placerade i Luxemburg och så vidare.

    Nya åtaganden och projekt för EU-budgeten föreslås så gott som varje sessionsdag i EU-parlamentet. Det finns idag i EU en fond för justering av globaliseringseffekter. Om en fabrik i till exempel Italien läggs ned på grund av att produktionen flyttat till Asien så kommer EU med en säck pengar till de som sparkats. Några långsiktiga effekter av denna gåvopolitik är svår att se men EU har i alla fall tagit propagandapoäng och det är huvudsaken.

    Vilka får då mest pengar från EU – jo, Estland tar emot 589 euro per person, Litauen 504 euro, Portugal 477 euro, Lettland 468 euro och Grekland 409 euro. Men då skall man komma ihåg att dessa pengar brukar gå till den rikare delen av befolkningen, de som har stora jordbruksföretag eller andra slags företag som tar in upphandlingar för regionala projekt och dylikt. Oftast handlar det om att de fattiga bland skattebetalarna i de rike EU-länderna ger pengar till de rika i de fattiga EU-länderna. Men som man säger ”placerar man mat på den rike mannens bord faller det också ner smulor till den fattige”.

    Sedan kan man ju hävda att EU-avgiften svneskarna betalar är en “försäkring” för fred och politisk stabilitet i Europa. Den fria rörligheten i sig skapar jobb. Men Norge är en del av den fria rörligheten och betalar mycket mindre. Under perioden 2009-2014 betalade Norge, Island och Liechtenstein 1,79 miljarder euro till EU i så kallade EES-avgifter. Norge står för cirka 95% av den avgiften. Att jämföra med att det är beräknat att Sverige skall betala cirka 40 miljarder svenska kronor till EU 2015.

    Nåväl, var och en får studera tabellen nedan och fundera på om EU är värt så mycket att vi i Sverige skall vara så generösa som vi är?

    Tabell: Nettobetalare och nettomottagare i EU. Medlemsstaternas budgetsaldon

    image