• Kommissionspresident Juncker under press att avgå – men vad tycker S, M, KD, C och FP som stött honom?

    image

    Pressen ökar allt mer på EU-kommissionsordförande Jean-Claude Juncker efter att det har läckt ut allt fler uppgifter om förmånliga skattearrangemang i Luxemburg för multinationella företag. Det beräknas att åtminstone 340 storföretag, samt investingsfonder med nästan tre miljarder euro, har etablerat sig i Luxemburg för att få förmånliga skatteregler.

    Medborgarna i Luxemburg har gynnats av detta på andra bekostnad. I Luxemburg har skatten för dessa företag och fonder legat på 0,25%, men de länder där dessa företag har gjort sina vinster har inte fått något in i skatt.

    De förmånliga reglerna upprättades under Junckers tid som premiärminister i landet. I princip har det handlat om att Luxemburg har stulit ur fickorna från andra länder, inklusive de EU-länder han nu skall styra från sin kommissionsordförandepost. Tidigare var Luxemburg känt som ett bankparadis där folk och företag kunde gömma undan pengar för sina respektive skattemyndigheter. Men de internationella bankreglerna har förändrats så den delen har Luxemburg mycket motvilligt tvingats släppa, men de har konsekvent arbetat mot transparens inom banksektorn ända tills för en månad sedan.

    Är detta solidaritet á la EU? Enligt Juncker är det tydligen så i alla fall. EU tillåter medlemsländerna att ha varierande grad av bolagsskatter så länge man inte favoriserar något företag. Men det är ju frågan om inte Luxemburg med sitt sätt att agera favoriserar storföretagen?

    Kan EU-kommissionen på ett trovärdigt sätt undersöka huruvida Luxemburgs regler är snedvridande av den inre marknaden och en illojal konkurrens när deras högsta chef varit ansvarig för genomförandet av denna politik? Nej, givetvis inte.

    Alla är inte lika inför EU-kommissionens regler. De jagar gärna städer och kommuner som Charleroi och Nyköping när de anses ha bedrivit illojal konkurrens när de stöttat sina lokala flygplatser. Men när en hel stat ägnar sig åt illojal konkurrens då blir det svårare, särskilt när det är en sådan EU-entusiatisk, om än liten, stat som Luxemburg.

    Juncker själv har tigit länge i frågan men har nu valt att gå ut och försvara Luxemburgs politik och även sagt att han absolut är politiskt ansvarig för den. Han trampar nu dock även EU-federalister på tårna när han vägrat att komma till EU-parlamentet för att debattera frågan på deras session 12-13 november.

    Juncker säger i ett offentligt uttalande till Reuters citat: ”Allt som har gjorts har gjorts i enlighet med nationell lagstiftning och internationella regler som anknyter till den här saken”.

    Rent lagstiftningsmässigt har ingen lagh brutits i Luxemburg och troligen har man inte heller brutit mot internationella regler. Men i sin politiska handling har Juncker visat att han bryr sig inte ett dyft om någon ”politisk anda av europeisk solidaritet”. Hans politiska filosofi har varit att kapaåt sig vad man kan. Hans nuvarande uppdrag är ett förtroendeuppdrag från 28 medlemsländer – kan de ha förtroende för en person som agerat som han har agerat i sitt politiska liv?

    Att Juncker har en del belastande saker i bagaget innan han blev EU-kommissionsordförande var känt. Han fick avgå som premiärminister i Luxemburg på grund av en härva där han underlåtit att styra upp landets säkerhetspolis verksamhet. Men EU:s kristdemokrater (där M och KD ingår) backade upp Juncker som kandidat till ”presidentposten” i EU-kommissionen. Att EU:s kristdemokrater skulle bli störst i EU-parlamentet efter valet 2014 var givet även om de tappade en del. I EU-federalismens namn om att skapa en presidentpost backade EU:s Socialdemokrater (med svenska S som en lojal följeslagare) och Liberaler (med FP och C) också upp Juncker till slut.

    Vänstern i EU-parlamentet har nu lagt fram en misstroendeförklaring mot Juncker – vilka svenska ledamöter kommer att backa upp det?

    Är man inte medveten i EU-parlamentet om att EU-institutionerna har det svårt med förtroendet just nu? EU-Kommissionen och EU-parlamentet vill båda ta in extra avgifter från en del medlemsländer samtidigt som de klagar på en del länders nationella budgetarbete och att man inte skär ned utgifter och höjer skatter i tillräcklig grad i sina respektive medlemsländer. EU-politikerna ses allt mer som högavlönade elitister som blandar sig i allt i medlemsländerna samtidigt som de inte kan leverera vare sig tillväxt eller rättvisa mellan de olika ländernas medborgare. Att nu det högsta hönset i EU-eliten framträder än mer som den ”backroom dealer” han har varit i hela sitt politiska liv och i åratal har lett ett “skatteparadis” visar bara igen hur rutten frukten är i ”Bryssel-bubblan”.

    Läs även: Ny EU-federalistisk EU-kommission framröstad av EU-parlamentetEU-demokratin står i blomster – eller?Federalistiska EU-parlamentariker manipulerar demokratin 

    Bilden är manipulerad