• Nya bråk om EU-avgiften

    En ny beräkningsmetod för EU-avgiften orsakar bråk. Sverige skulle få tillbaka cirka en miljard kronor, men till exempel Storbritannien skall betala in 1,7 miljarder pund extra. Britterna vägrar (just nu), medan en del andra länder som skall göra extra betalningar har accepterat. Det politiska klimatet i Storbritannien gör att det är svårt att acceptera EU:s krav.

    Givetvis höjs EU-federalistiska röster om att EU:s inkomster måste ”förenklas” genom uppbärandet av en direkt skatt från EU-ländernas medborgare och företag. För Sveriges del bara ökar och ökar EU-avgiften. Den svenska regeringens budgetproposition för ett par veckor sedan visar detta tydligt.

    Sedan början av Sveriges EU-medlemskap betalar vi per invånare (observera per invånare, Tyskland betalar mer i belopp men har ju många fler invånare) mest till EU. Den svenska förhandlare var så angelägna om att Sverige skulle gå med i EU att de sålde sig lätt mot att Sverige fick en infasningsrabatt (vilket var rimligt då det tog ett tag att komma in i regionalstödssvängen). Är det rimligt av Sverige betalar så mycket – är vi så mycket rikare än andra medlemsländer?

    image

    * Sverige hade en infasningsrabatt de första åren.

    ** Att Sverige betalade en betydligt lägre avgift 2009 beror på att reglerna för medlemsländernas avgifter ändrades detta år. De nya reglerna innebar att Sveriges avgift blev lägre än vad den varit med de tidigare reglerna. Beslutet gällde från 2007 och Sverige kompenserades för detta med en rabatt på 2009 års avgift.

    *** Avgiften för 2014 är en prognos, för 2015 föreslaget i svenska regeringens budgetproposition för 2015 samt 2016 och framåt ett beräknat belopp i nämnda proposition.

    Efter toppmötet i Berlin 24-26 mars 1999 sade en då nöjd statsminister Göran Persson på presskonferensen, att genom den rabatt som Sverige skulle få på medlemsavgiften till EU, skulle den svenska avgiften stabiliseras på cirka 22 miljarder kronor om året fram till år 2006.

    Han trodde att avgiften inte skulle öka med mer än någon halv miljard till 2006. Redan två år senare visade det sig alltså inte vara sant. Göran Persson hade ingen aning om vad han pratade om, men det lät bra för stunden och han kunde framstå som segrare utan att det fanns någon möjlighet till kritisk granskning av hans påstående.

    Den stora långsiktiga ökningen av EU-avgiften och EU:s budget kom med östutvidgningen 2004. Ibland förändras räknemetoderna. 2009 betalade Sverige mindre på grund av en omräkning för några år tillbaka retroaktivt. Nu är en omräkning åter på gång och Sverige skulle kanske få tillbaka ett belopp. Men det är osäkert då de som måste betala in extra inte vill det.

    I mitten av 1990-talet brukade man beräkna EU:s årsbudget till cirka 100 miljarder euro (eller ecu som valutan då hette). Nu inför 2015 års budget räknar man på cirka 140 miljarder euro i årsomsättning. Exakta årsomsättningar är alltid svårt att sätta precist – EU arbetar med åtaganden och betalningar. Till exempel Medelhavsprogrammet i EU släpade länge efter i utbetalningar till projekt men ändå fortsatte man år efter år att sätta in mer och mer pengar i programmet.

    Inför EU:s budget 2015 vill EU-parlamentet öka budgeten med 8% jämfört med 2014 års budget. EU-parlamentet vill alltid ta in mer pengar från medlemsländerna som då får stryka i utgifterna för vård, skola och omsorg. Eftersom medlemsländerna aldrig vill släppa till tillräckligt med pengar till EU-budgeten enligt EU-parlamentet och EU-kommissionen vill dessa två sistnämnda att EU skall få egen beskattningsrätt så att man kan ta ut vad man behagar från folken och företagen. EU:s Brysselbubbla är långt från folken så EU-byråkraterna kan då utan problem höja EU-skatterna utan att de behöver märka av folkens protester långt borta. Det är bland annat därför ett införande av EU-skatten är så farligt – den folkliga kontrollen av nivån på skatteuttaget fungerar inte.

     Läs även: Tomt hål i EU:s budget (igen)Svenska EU-parlamentariker skall värderas utifrån de kostnader de vältrar över ossEU-parlamentet formerar styrkorna för att trycka på om införandet av direkt EU-skatt