• ECB håller på att förvandlas till en skräpbank

    Varningen kommer från ECB:s tidigare chefsekonom Jürgen Stark som lämnade ECB:s styrelse 2011 i protest mot ECB:s beslut att stödköpa statsobligationer från krisländerna. I Tyskland anser många bedömare, från regerings- och centralbankskretsar till akademiker och politiker att dessa program utgör en form av finansiering av statsbudgeten via sedelpressarna, något som EU-fördragen förbjuder.

    Jürgen Stark varnar i Handelsblatt för att ”ECB håller på att förvandlas till en skräpbank eftersom den åtagit sig ”enorma risker” genom den penningpolitik som drivits sedan eurokrisens början.  Stark anser att banken undergår en strategisk omorganisation som inte är kompatibel med Maastrichtfördraget och därför inte har ”någon demokratisk legitimitet.” Stark anser att ”nollräntepolitiken” som ECB bedriver inte orsakar en enda euro i ytterligare utlåning och att denna effektlösa politik kommer ytterligare underminera ECB:s rykte. Han är också mycket kritisk till ECB:s senaste ide, att be den multinationella investerings/förvaltningskoncernen Blackrock utforma ett juridiskt hållbart ECB-program för köp av s.k. Asset Backed Securities (ABS), alltså skulder med bakomliggande tillgångar som slagits ihop med andra skulder för att säljas vidare i paket. Stark anser att om ECB lanserar detta program för att köpa ABS av vad han kallar ”vilken kvalitet som helst” så kommer ECB ta enorma risker på sin balansräkning och skapa en Europeisk ”skräpbank” samtidigt som omfördelningseffekten mellan euroländerna skulle bli ”enorm.” Stark anser inte att ECB har demokratisk legitimitet för en sådan förändring.

    Samma vecka i en annan Handelsblatt artikel frågar sig Professor Markus Kerber hur länge Bundesbank, den tyska centralbanken, kommer delta i detta spel? Hans kritik riktas både mot enskilda program ECB blåst nytt liv i och vad han beskriver som en mutation av ECB till en penningpolitisk ”socialiseringsmaskin” på EU-nivå där Malta och Cypern har samma röstvikt som Tyskland. Trovärdigheten hos institutionen riskeras samtidigt. Han frågar sig om en fasad av stabilitet inte i det långa loppet kommer leda till mindre stabilitet.  

    Euroentusiasterna som i början på 2000-talet varnade för konsekvenserna av att bli en “randstat” med en “skvalpvaluta” bör kanske be om ursäkt och inleda arbete för att säkra ett svenskt undantag från euron.  

    Läs även: Svenska EU-parlamentariker sviker i eurofrågan, EU:s bankunion stöter på juridiska problemHökmark (M): “Nu viktigare än någonsin för Sverige att införa euron”