• EU:s bankunion stöter på juridiska problem

    image

    EU:s bankunion har beskrivits som det största EU-centraliserande projektet sedan den gemensamma valutan euron. Men nu stöter bankunionen som planeras komma till stånd i november i år på juridiska problem.

    Förslaget kommer ge den europeiska centralbanken ECB enorma befogenheter, bland annat en egen finansinspektion och ansvar för rädda Europas banker vid kriser genom framtida föreningar av de nationella bankräddningsfonderna. Kostnaden för bankräddning under den etablerade bankunionen vid kommande kriser hamnar sedan hos skattebetalarna som kommer bli skyldiga att betala för banker i andra länder som misskött sina affärer. Blir Sverige indraget i bankunionen kan alltså notan för framtidens eurokris hamna direkt hos de svenska skattebetalarna.

    En grupp tyska professorer med bland annat Markus Kerber i spetsen driver nu en process i den tyska författningsdomstolen för att få bankunionens laglighet prövad. Kerber är grundare av den tyska tankesmedjan Europolis och har tidigare kritiserat bland annat den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) som till slut krävde en fördragsändring som trädde i kraft den 1 maj 2013. Trots detta etablerades ESM redan i september 2012.

    Kerber menar nu att det saknas stöd i EU:s fördrag för stiftandet av bankunionen och att det skulle bryta mot tysk gundlag om bankunionen etablerades. Utan stöd i fördragen blir bankunionen olaglig. Tack vare Tysklands författningsdomstol och den tyska så kallade ”solange”-principen kan detta prövas juridiskt på ett sätt som inte är möjligt i andra medlemsstater som till exempel Sverige.

    Med en författningsdomstol kan juridiskt kunniga domare avgöra om en lag är stiftad korrekt. Genom denna kontroll av de lagstiftande politikerna kan lagar upphävas som enligt högre gällande rätt är ogiltig och inte får stiftas. Eftersom EU-lag ska gå före medlemsstaternas lagar har Tyskland därför bestämt att EU-lagarna är giltiga så länge (so lange) de inte bryter mot tysk grundlag. Den tyska författningsdomstolen kan därför upphäva EU-lagars giltighet i Tyskland på samma sätt som nationella lagar om de stiftas olagligt. Detta förfarande leder till helt andra möjligheter för medborgare att låta en domstol utöva kontroller av lagstiftaren och i förlängningen EU än vad som är möjligt i Sverige. I EU råder gäller som vanligt regeln alla är lika, men vissa är mer lika än andra.

    Nu återstår det att se om författningsdomstolen finner stöd för bankunionen, det vore inte första gången som EU-federalisterna försöker kringå fördragen för att centralisera mer makt till EU. Att parlamentet genom valet av Jean-Claude Juncker nyligen har lagt beslag på makten att utse kommissionsordförande tänjer exempelvis också på unionsfördragets formuleringar.

    Bankunionen är huvusakligen ett projekt för eurozonen men även länder utanför euron uppmanas att delta (alla pengar välkomnas för att rädda ett bankrutt banksystem). Svenska politiker driver generellt en eurovänlig linje i Bryssel och väntar sedan folkomröstningen 2003 på en ny chans att dra in Sverige i den gemensamma valutan. Hade svenskarna röstat som den politiska klassen uppmanat 2003 hade vi inte kunnat slippa bankunionen på något sätt.

    Den tyska regeringen och representanter för tyska bankväsendet har tidigare uttalat stark kritik mot vissa av planerna inom ramen för bankunionen. Främst de som ämnar slå ihop de nationella bankräddningsfonderna vilket skulle innebära att bankkunder i nordeuropa skulle stå för notan när zombie-banker i EU skall räddas nästa gång. 

    Bankunionen kan också överklagas till EU-domstolen som har befogenhet att riva upp  EU-lagar om de till exempel saknar stöd i fördragen. Man ska dock komma ihåg då att EU-domstolen inte fungerar som vanliga domstolar utan konsekvent använder sin uppgift som lagtolkare för att utöka EU:s makt. Flera av de största stegen i EU-statsbygget har tagits i just EU-domstolen med rättsfall som Van Gend en Loos (etablerade EU-direktivs direkta effekt i medlemsstaterna), Costa mot ENEL (EU-lagar går före medlemsstaternas lagar) och Pringle mot den Irländska staten där domstolen beslutade att ESM inte var olagligt trots förbudet mot så kallade bailouts i fördragen. I högsta grad politiska beslut som vid alla tillfällen har lett till mer makt åt EU på medlemsstaternas bekostnad.

    Skulle bankunionen tas upp där kan vi alltså anta hur processen skulle gå. Den tyska författningsdomstolen har tidigare begränsat vissa av EU-federalisternas utopiska planer och försök att ”rädda euron.” Den har krävt att att beslut skall förankras i det tyska parlamentet Bundestag, att räddningsfonderna som etablerats för europrojektet skall ha begränsningar på hur mycket av tyska skattemedel som kan användas.  Men att författningsdomstolen skulle sätta stopp för fortsatt integration och fortsatt centralisering av makt till Bryssel är otänkbart. Här är författningsdomstolen på EU-elitens linje, så länge dess egen makt och prestige inte helt försvinner. 

    Läs mer: Europolis, Die Welt, Wirtschaftswoche, Reuters, Open Europe

    Granskning EU: Kommande bankunion – Sverige måste få klara papper på att vi kan hålla ett avstånd till räkningarna som skall betalas, Finansutskottet vill ge “gult kort” till EU:s bankunion