• Eurozonens utvidgning fortgår – folken skall inte tillfrågas

    http://media.tumblr.com/fcf62f96fe11a4692058105b0f720139/tumblr_inline_msaq8xdltJ1qz4rgp.jpg

    Lettland gick med i eurozonen 1 januari 2014 utan folkomröstning och mot folkopinionens vilja. Nu förbereds för Litauens anslutning 1 januari 2015. I EU-parlamentet skall man den 16 juli före sommarledigheten anta en rapport som hyllar den kommande litauiska euroanslutningen. I motiveringen till den föreslagna rapporten skriver föredragande parlamentariker Langen från tyska CDU, kristdemokratiska EPP-gruppen, följande:

    Den allmänna opinionen och politiska diskussioner

    Mer än hälften – 52 % – av de tillfrågade litauerna (1029) var i maj 2013 emot Litauens euroanslutning, 40 % var för och 8 % osäkra. Man kan hoppas på att den litauiska regeringens klara mål om att införa euron den 1 januari 2015 kommer att leda till en större andel positiva.

    Det litauiska parlamentet (Seimas) antog den 17 april 2014 lagen om euroinförandet, 87 parlamentsledamöter röstade för förslaget, sju emot och 13 lade ned sina röster. Detta resultat visar de litauiska partiernas tydliga stöd för euron.”

    Som vanligt alltså, en politisk elit i Litauen driver på euroanslutning och har inte folket med sig. Precis som i Sverige 2003, men då stoppades politikereliten av en folkomröstning. I Litauen har man inte samma möjligheter att tvinga fram en folkomröstning om den politiska eliten håller ihop. Det litauiska folket fick demokrati i samband med Sovjetunionens upplösning. Men tyvärr utvecklades en elitpolitikerklass som struntar i folkviljan.

    För EU-parlamentets del är det helt OK att folken inte tillfrågas i EU-frågor – folken förstår inte den underliggande fredstanken och därför är det bäst att de inte får inflytande i frågan. Full fart framåt mot Europas Förenta Stater är vad som gäller för EU-parlamentets federalistmajoritet. De tror att folken i Europa kommer att stödja överstatsprojektet EU när det väl är färdigt konstruerat. Då inser folken hur bra det är, så tänker EU-parlamentarikerna.

    När det gäller det fortsatta arbetet att ta in fler EU-länder i eurozonen verkar Rumänien vara det land som skall tas in härnäst. Det landet är det enda som har en tidtabell satt. Målet är att Rumänien skall gå med 1 januari 2019. Tidigare var man inne på att Rumänien skulle gå med 1 januari 2015 men måldatumet för anslutning har skjutits upp flera gånger. I Rumänien idag deklarerar man att man inte är redo. Men politikereliten i Rumänien (de som har drivit en del av den egna befolkningen till andra EU-länder som ekonomiska flyktingar) har egentligen inget emot att landet går med. Problemet är att man inte klarar kriterierna. Inflationen har varit ett ständigt problem i Rumänien sedan 1990 och valutan rör sig för mycket gentemot euron.

    I Polen, Ungern och Tjeckien inser en majoritet av politikerklassen att deras respektive länder har tjänat på att behålla sina egna valutor. En del av dem vill trots detta gå med i euron. I till exempel Tjeckien är partierna splittrade i frågan.

    I Bulgarien och Kroatien är medlemskap i euron inte någon större fråga. Politikerna i dessa länder är korrupta och folken skyr dem. För dessa två länders folk är EU i alla fall inte sämre än situationen i det egna respektive landet.

    Problemet för de nuvarande euroländerna är att de behöver inte fler medlemmar som har instabil ekonomi, de behöver ekonomiskt starka länder som Sverige och Danmark för att stablisera den svaga eurozonen. Men varför skulle Sverige gå med i en sådan förlorarklubb?

    Läs även: Lettland på väg in i eurokrisen, Lettlands befolkning fortfarande kritisk till euron – trots att de tvingats med i valutaunionen