• Hur Svenska MEPs röstat – Del 11: Moderaterna – strategiskt spel för gallerierna

    image

    Valbarometrar, vad kandidaternas säger och deras slogans är inte allt. En avgörande orsak till hur man väljer att lägga sin röst bör även vara hur partiet och dess grupp i EU-parlamentet röstat. Denna artikelserie granskar Hur Svenska Europaparlamentariker röstat från ett EU-kritiskt perspektiv. Källa: OEIC – Hur Svenska MEPs röstat

    Moderaterna tillhör den federalistdominerade EPP gruppen som tillsammans med Socialistgruppen driver skapandet av Europas Förenta Stater med EU-skatt, EU-arme och allt annat det innebär. EPP drev på för en omfattande budgetökning i 2013 års EU-budget. Sverige var ett av fyra länder som röstade nej till den i ministerrådet men Moderaternas EU-parlamentariker hade en annan åsikt i frågan.

    Moderaterna röstade nej till EU-budgeten 2013 i första behandlingen i oktober 2012. Men inför andra behandlingen i december 2012 utsattes den svenska Moderatdelegationen för ett starkt tryck av sina EU-kollegor – och de föll för det. Gunnar Hökmark (M) skrev följande inför decembersessionen 2012 på sin hemsida:

    ”Till slut har vi uppnått en ökad kompromissvilja i EPP-gruppen som gjorde det möjligt med den gångna veckans överenskommelse mellan råd och parlament. Det ger en vettig budgetnivå och en något bättre fördelning av utgifterna.”

    Detta citat ovan säger lite om hur svenska EU-parlamentariker gärna säljer ut sig i EU-parlamentets korridorer och går med på kompromisser som ligger långt från vad moderpartiet diskuterar hemma i Sverige.

    Hökmark röstar ibland fel på känsliga ärenden. Till exempel röstade han ja till EU:s fiskeavtal med Marocko[1] men anmälde i efterhand att han avsett att rösta nej. Hökmark röstade också ja till EU-skatt vid ett tillfälle, men efter debatten i Sverige har han anmält att han skulle ha avstått.[2] Han röstade också nej i omröstningen om att EU-parlamentet skall få 150 nya tjänster och ökade budgetanslag för att anställa fler assistenter till EU-parlamentarikerna själva. Då röstade de andra Moderaterna ja, men enligt mediauppgifter skall Hökmark ha varit den som röstat fel.[3] Hökmark röstade först ja till att avvisa förslaget om inrättandet av EU:s kulturmärke (finns redan nationella samt UNESCO:s kulturarvsmärken). Kostnad 650.000 euro 2012-2013.[4] Men han ångrade sig sedan och anmälde efteråt att han avsåg att rösta nej till avvisningen och stödde därmed förslaget om EU-kulturmärket och dess kostnad.

    Det kan vara så att ibland i bänken i sessionssalen ger Hökmark intryck av att han röstar med EPP-gruppen och sedan kan han hålla ryggen fri och anmäla felröstning när den svenska väljarkåren i efterhand granskar hur han röstat. På så vis håller han både sin EU-grupp och sina väljare någorlunda nöjda i känsliga frågor.

    Rent allmänt uppfattas Moderaternas röstande som positioner för hela delegationen men i fotnoterna skildras det särskilt med deras initialer hur de har röstat eller varit frånvarande. Moderaterna har han bland annat röstat för följande skrivningar för att utöka EU:s politiska maktutövning:

    • Röstar ja när EU-parlamentet återupprepar att 2,9 miljarder euro i extra betalningar borde ha auktoriserats 2012 för att möta de betalningskrav som ansågs finnas i 2012 års budget.[5]
    • Röstar ja i omröstningen på budgetresolutionen om 2013 i dess helhet som innehåller bland annat en klagan att EU-parlamentet oroar sig för att denna anslagsnivå kommer att vara otillräcklig för att täcka de verkliga betalningsbehoven under 2013.[6]
    • Röstar ja i omröstningen om att EU skall få 11,2 miljarder euro i extra betalning från medlemsländerna till EU-budgeten 2013.[7]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som vill klargöra följande: ”Europaparlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att nästa fleråriga budgetram bör minskas med åtminstone 2,8 procent jämfört med 2013 års nivå, och denna procentandel motsvarar genomsnittet för de oegentligheter som revisionsrätten har konstaterat i EU:s årsbokslut. Parlamentet noterar kommissionens oförmåga att vidta åtgärder för att stoppa dessa oegentligheter. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den pågående krisen är ännu viktigare att garantera att skattebetalarnas pengar används korrekt. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna i så fall kanske inte klarar av att medfinansiera vissa projekt och detta gör det ännu svårare att vara mindre ambitiös i kraven på budgetanslag för den perioden.”[8]
    • Röstar ja till ett krav om direkt EU-skatteinkomst till EU enligt följande: ”Europaparlamentet noterar de potentiella nya egna medel som föreslås av kommissionen i dess meddelande om budgetöversynen (beskattning av den finansiella sektorn, auktion inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, EU-avgifter på luftfartsområdet, mervärdesskatt, energiskatt, bolagsskatt). Parlamentet inväntar slutsatserna av konsekvensanalysen av dessa alternativ, inbegripet en genomförbarhetsstudie om olika alternativ för en EU-skatt på finansiella transaktioner, som även bör omfatta de dithörande insamlingsmekanismerna, med tanke på att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag till den 1 juli 2011.”[9]
    • Röstar nej till ett förslag som lyder ”Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare. Åtskilliga medlemsstater skär ner sina budgetar (till exempel Tyskland och Förenade kungariket). Parlamentet anser att ökningarna inte snabbt bör pressas igenom i detta särskilt svåra läge för EU och medlemsstaterna. Av denna anledning är en frysning på 2010 års nivåer den enda ansvarsfulla metoden långsiktigt.”[10]
    • Röstar ja till ett betänkande som begär en ökning av EU:s budget för 2011 med 5,9 % upp till 130 miljarder euro. EU-parlamentet självt ökar på antalet anställda med ytterligare 388 tjänster och ökar sina ledamöters sekretariatsutgifter.[11]
    • Röstar nej till en besparing i EU-parlamentets budget.[12]
    • Röstar ja till en utgiftsökning för EU-parlamentet på cirka 94 miljoner kronor.[13]
    • Röstar ja i omröstningen om att EU-parlamentet skall få 150 nya tjänster och ökade budgetanslag för att anställa fler assistenter till EU-parlamentarikerna själva.[14]
    • Avstår i omröstningen om en skrivning (punkt 44) där det står citat: ”Europaparlamentet påminner om sin åsikt att medlemsstaternas budgetsituation kan underlättas genom ett nytt system med egna medel för finansiering av unionens budget som kommer att minska de BNI-baserade bidragen och sålunda ge medlemsstaterna möjlighet att fullgöra sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering för att stödja investeringar i åtgärder för ekonomisk återhämtning och reformåtgärder. Parlamentet understryker därför den vikt man fäster vid den nya högnivågruppen om egna medel, vars arbete bör leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering.”[15]
    • Röstar ja till ett betänkande där det i punkt 44 återupprepas krav på införandet av en EU-skatt.[16]
    • Avstår i en omröstningen om en resolution om kommande lagstiftningsförslag om EMU med krav på att EU behöver större budgetkapacitet och en närmare samordning av den ekonomiska politiken skall säkras. Det är enligt EU-parlamentet några av byggstenarna för att EU skall uppnå en ”verklig finanspolitisk kapacitet”.[17]
    • Röstar ja till betänkandet med innehåll som krav på utpressning mot ministerrådet om de inte den 9 juli 2013 fattar beslut om att tillföra 7,3 miljarder euro till EU:s budget 2013. Då skulle EU-parlamentet inte heller godkänna 2014 års EU-budget. Samt ”… Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll för och dess bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela EU. Parlamentet befarar dessutom att så låga tak i den fleråriga budgetramen avsevärt kommer att minska parlamentets handlingsutrymme i de årliga budgetförfarandena.” Dessutom med krav som ”parlamentet betonar att EU:s budget bör finansieras via verkliga egna medel”, (det vill säga införande av direkta EU-skatter).[18]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: ”Alla intäkter från en skatt på finansiella transaktioner ska vara tillgängliga för medlemsstaternas skattemyndigheter. Ingen del av denna skatt får öronmärkas för EU:s budget.”[19]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: “(1a) Alla villkor och bestämmelser som rör medlemsstaternas beskattning kräver enhällighet i rådet. Befogenheten att ta ut skatter hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet och befogenheten att besluta om hur skatterna ska fördelas hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet.”[20]
    • Röstar nej till att förkasta förslaget om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet (som Sveriges Riksdag så gott som enhälligt sade nej till).[21]
    • Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU för ökad fiskerovdrift och utsugning av fattiga länder.[22]
    • Röstar nej till att avvisa förslaget om inrättandet av EU:s kulturmärke (finns redan nationella samt UNESCO:s kulturarvsmärken). Kostnad 650.000 euro 2012-2013.[23]
    • Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att komma överens med Förenta staterna om vilken grad av öppenhet som ska råda vid förhandlingarna, särskilt i fråga om offentliggöranden av textförslag under förhandlingarnas alla faser.”[24]
    • Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att offentliggöra det slutliga förhandlingsmandatet som ett tecken på en ny anda av öppenhet och insyn i handelsförhandlingar.”[25]
    • Röstar ja till förslag om starka EU-militaristiska skrivningar som till exempel ”Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå /…/ skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.[26]
    • Röstar ja till att också lägga till ”och nationell nivå” i ändringsförslaget ovan för Europeiska rådet även skall blanda sig i rationalisering av beslutsprocessen om snabbinsatsstyrkorna i medlemsländerna.[27]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att överväga ett gemensamt ägande av vissa dyra kapaciteter, särskilt kapacitet på rymdområdet, obemannade luftfartyg (UAV) eller resurser för strategiska luftbroar. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utforska alternativen för att utveckla EU-ägd kapacitet genom att utnyttja potentialen till synergieffekter för försvarsrelaterade och civila säkerhetsbehov, till exempel på områdena civilskydd och gränsövervakning.”[28]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam europeisk strategi för att utveckla system för fjärrstyrda MALE-luftfartyg (Medium Altitude Long Endurance), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en innovativ strategi för att uppnå denna ambition.”[29]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet finner det djupt beklagligt att de nationella budgetarna för försvarsforskning minskar och att denna forskning för det mesta är uppsplittrad efter nationella skiljelinjer. Parlamentet påpekar vilken potential EU har att tillföra ett väsentligt mervärde genom den europeiska samarbetsramen och att skapa större synergieffekter mellan försvarsrelaterad och civil säkerhetsforskning. Parlamentet lyfter i synnerhet fram behovet att fokusera på investeringar i nyckeltekniker såsom robotteknik och nano- och mikroelektronik, och att se till att de medel som EU satsar på dessa områden kommer till nytta även för försvarets behov.”[30]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet /…/ Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.”[31]
    • Röstar ja till att också lägga till i punkt 45 ”och tillhandahålla finansiering ur EU:s budget. Detta skulle kunna bli en modell för EU:s budgetstöd till andra GSFP‑strukturer, såsom Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum” i ändringsförslaget ovan.[32]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna också behöver stärka sina åtaganden med avseende på kapacitetsuppbyggnad, särskilt genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande, men att maximal flexibilitet och öppenhet för deltagande behöver bevaras, i syfte att få ut så mycket som möjligt av olika bilaterala, regionala eller multilaterala synergier. Parlamentet anser dock att ett avtal om permanent strukturerat samarbete bör omfatta åtminstone åtaganden om strukturerad samordning av försvarsplaneringen, gemensam utvärdering och översyn av kapacitetsuppbyggnaden,”.[33]
    • Röstar ja till att också lägga till ”och ·ökad finansiering till Europeiska försvarsbyrån.” i ändringsförslaget ovan.[34]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet konstaterar att fördraget tydligt anger att permanent strukturerat samarbete ska inrättas inom unionens ramar”.[35]
    • Röstar ja på resolutionsförslag om starka EU-militaristiska skrivningar som innehåller till exempel ”Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett kvalitativt steg i riktning mot ett europeiskt försvar genom att stärka EU:s militära strukturer i enlighet med denna resolution” och ”inrättandet av ett permanent operativt högkvarter för EU” samt ”strukturerad samordning av försvarsplaneringen”.[36]

    Läs även: (M) vill att ”Sverige på allvar tar steget in i ”EU:s kärna” och ”på sikt deltar i valutasamarbetet"KD och Moderaternas kandidat till ”EU-president” – vill upprätta EU-armé 


    [1] Fraga Estévezbetänkandet (A7-0417/2013) 10/12 2013

    [2] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Punkt 44. 25/2 2014

    [3] Om beräkningen av inkomster och utgifter för ändringsbudget 1/2010 (avsnitt I, Europaparlamentet) Mankabetänkandet (A7-0017/2010) Helheten. 25/2 2010.

    [4] Om Europeiska kulturarvsmärket ***II. Andrabehandlingsrekommendation: Paliadelibetänkandet (A7-0331/2011) 16/11 2011.

    [5] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – Kommissionen. Balzanibetänkandet (A7-0409/2012) 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet. GH och AI röstade ja, CF närvarande men ej röstat, ACB frånvarande.

    [6] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet. GH, CF och AI röstade ja. ACB frånvarande.

    [7] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen. La Viabetänkandet (A7-0287/2013). 11/9 2013. Sverige röstade nej i ministerrådet. GH, ACB och AI röstade ja. CF frånvarande.

    [8] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 15. 8/6 2011. GH, ACB och CF röstade nej. AI röstade ja.

    [9] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Punkt 169. 8/6 2011. GH, ACB, CF och AI röstade ja.

    [10] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Ändringsförslag 12. 20/10 2010. GH, ACB, CF och AI röstade ja.

    [11] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Helheten. 20/10 2010. GH, ACB, CF och AI röstade ja.

    [12] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Ändringsförslag 1. 19/5 2010. GH, ACB, CF och AI röstade nej.

    [13] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Helheten. 19/5 2010. GH, ACB, CF och AI röstade ja.

    [14] Om beräkningen av inkomster och utgifter för ändringsbudget 1/2010 (avsnitt I, Europaparlamentet) Mankabetänkandet (A7-0017/2010) Helheten. 25/2 2010. ACB, CF och AI röstade ja. GH röstade nej men skall enligt mediauppgifter ha röstat fel.

    [15] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Punkt 44. 25/2 2014. ACB, AI och CF avstod. GH röstade ja men skall ha röstat fel. Huruvida debatten efteråt och kritiken mot de som röstade ja påverkade röständringen får läsaren avgöra.

    [16] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Helheten. 25/2 2014. GH, ACB, CF och AI röstade ja.

    [17] Om kommande lagstiftningsförslag om EMU. Resolutionsförslag: B7-0250/2013. Helheten. 23/5 2013. ACB, CF och AI avstod. GH frånvarande.

    [18] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Helheten med referens till punkterna 4, 6 och 13. 3/7 2013. AI röstade ja. GH, ACB och CF frånvarande.

    [19] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 38. 23/5 2012. GH, ACB och CF röstade nej. AI frånvarande (kom försent).

    [20] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 36. 23/5 2012. GH, ACB och CF röstade nej. AI frånvarande (kom försent).

    [21] Om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Iacolinobetänkandet (A7-0141/2014). Ändringsförslag 6. 12/3 2014. ACB, CF och AI röstade nej. GH frånvarande.

    [22] Om partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU (Sánchez Presedobetänkandet A7-0127/2013) 16/4 2013. Samtliga fyra Moderater röstade ja.

    [23] Om Europeiska kulturarvsmärket ***II. Andrabehandlingsrekommendation: Paliadelibetänkandet (A7-0331/2011) 16/11 2011. GH röstade först ja, men anmälde efteråt att han skulle ha röstat nej. CF röstade ja. ACB och AI frånvarande.

    [24] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 36. 23/5 2013. ACB, CF och AI röstade nej. GH frånvarande.

    [25] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 37. 23/5 2013. ACB, CF och AI röstade nej. GH frånvarande.

    [26] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 1. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [27] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 2. 11/9 2013. ACB röstade ja. AI röstade nej. GH och CF frånvarande.

    [28] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 34. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [29] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 35. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [30] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 40. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [31] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 1. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [32] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 2. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [33] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 56/del 1. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [34] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 56/del 2. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [35] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 57/del 1. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.

    [36] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Helheten med refererande till punkterna 54, 55 och 56. 11/9 2013. ACB och AI röstade ja. GH och CF frånvarande.