• Hur Svenska MEPs röstat Del 10: Socialdemokraterna har röstat för Europas Förenta Stater – Olle Ludvigsson och Jens Nilsson

    Valbarometrar, vad kandidaternas säger och deras slogans är inte allt. En avgörande orsak till hur man väljer att lägga sin röst bör även vara hur partiet och dess grupp i EU-parlamentet röstat. Denna artikelserie granskar hur svenska europaparlamentariker röstat från ett EU-kritiskt perspektiv. Källa: OEIC – Hur Svenska MEPs röstat

    EU-staten växer fram steg för steg, och de svenska Socialdemokraterna sitter glatt med i en grupp i EU-parlamentet fokuserad på att utöka EU:s maktutövning ytterligare. Tillsammans med Kristdemokraterna i EPP har Socialdemokraterna byggt upp de EU-institutioner vi har idag och bär ansvaret för grandiosa misslykanden som eurosamarbetet. Svenska socialdemkoratiska europaparlamentariker vill nå positioner i deras S&D grupp och följer grupplinjen samtidigt som en EU-kritisk hemmaopinion föds floskler och slogans om sociala protokoll och dylika löften som (S) vet att ej kan infrias. Lösningen blir att säga en sak i Bryssel och en annan sak i Sverige. Mediaetablissemangets nästintill totala avsaknad av kritiskt granskande journalistik, deras främsta roll verkar vara att agera som EU-cheerleaders, gör det mögligt för (S) (och även Moderaterna) att fortsätta tala med kluven tunga.

    Eftersom (S) valt att belysa sitt förgånga, Gamla Socialdemokraterna, genom att t.ex. visa Olof Palme i 2014 års kampanjvideo, vill vi i detta sammanhang påminna om det klassiska citatet från Gustav Möller (S) (1884-1970): ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”. Men det är tydligen skillnad i åsikter om slöseri med skattebetalarnas medel mellan den äldre och den yngre generationens socialdemokrater. EU får fortsatta budgetökningar med stöd från (S) europaparlamentariker medan korruptionen och fusket med EU-stöden bara ökat allt eftersom EU utvidgats österut och på Balkan. Att miljarder försummats på grund av korruption och stöld 2012 möts med uttalanden om hur ”bekymmersamt” detta är. Det och inget annat är vad en EU-kritisk röst på (S) köper 2014.

    Olle Ludvigsson (S)

    Ludvigsson skrev tillsammans med partikollegan Färm till exempel i Svenska Dagbladet 30/9 2011 en lång debattartikel om fördelarna med att EU inför en finansiell transferskatt.[1]

    I övrigt har knappast satt något märke i EU-parlamentsarbetet. I EU-parlamentet sedan 2009 har han bland annat röstat för följande skrivningar för att utöka EU:s politiska maktutövning:

    Avstår när EU-parlamentet kräver 6,8 procents ökning av 2013 års budget.[2]

    Avstår när EU-parlamentet återupprepar att 2,9 miljarder euro i extra betalningar borde ha auktoriserats 2012 för att möta de betalningskrav som ansågs finnas i 2012 års budget.[3]

    Avstår i omröstningen om ett ändringsförslag som ville tillägga att „det i det rådande ekonomiska klimatet skulle ha varit bättre med en frysning av budgeten, särskilt i ljuset av den pågående smarta budgetkonsolideringen i medlemsstaterna …“.[4]

    Avstår i omröstningen på budgetresolutionen i dess helhet som innehåller bland annat en klagan att EU-parlamentet oroar sig för att denna anslagsnivå kommer att vara otillräcklig för att täcka de verkliga betalningsbehoven under 2013.[5]

    Närvarade men röstade inte i omröstningen om att EU skall få 11,2 miljarder euro i extra betalning från medlemsländerna till EU-budgeten 2013.[6]

    Röstar nej på ett ändringsförslag som vill klargöra följande: ”Europaparlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att nästa fleråriga budgetram bör minskas med åtminstone 2,8 procent jämfört med 2013 års nivå, och denna procentandel motsvarar genomsnittet för de oegentligheter som revisionsrätten har konstaterat i EU:s årsbokslut. Parlamentet noterar kommissionens oförmåga att vidta åtgärder för att stoppa dessa oegentligheter. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den pågående krisen är ännu viktigare att garantera att skattebetalarnas pengar används korrekt. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna i så fall kanske inte klarar av att medfinansiera vissa projekt och detta gör det ännu svårare att vara mindre ambitiös i kraven på budgetanslag för den perioden.”[7]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som bland annat löd: ”… Parlamentet välkomnar skrivelsen från de fem regeringscheferna – Storbritanniens, Frankrikes, Tysklands, Nederländernas och Finlands – och delar uppfattningen att åtagandebemyndigandena under nästa fleråriga budgetram inte bör överskrida 2013 års nivå, med en tillväxttakt som är lägre än inflationen.”[8]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som vill stryka skrivningen om att slopa medlemsavgiftsrabatterna till EU (Sverige är ett av de länder som har rabatt).[9]

    Röstar ja till ett krav om direkt EU-skatteinkomst till EU enligt följande: ”Europaparlamentet noterar de potentiella nya egna medel som föreslås av kommissionen i dess meddelande om budgetöversynen (beskattning av den finansiella sektorn, auktion inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, EU-avgifter på luftfartsområdet, mervärdesskatt, energiskatt, bolagsskatt). Parlamentet inväntar slutsatserna av konsekvensanalysen av dessa alternativ, inbegripet en genomförbarhetsstudie om olika alternativ för en EU-skatt på finansiella transaktioner, som även bör omfatta de dithörande insamlingsmekanismerna, med tanke på att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag till den 1 juli 2011.”[10]

    Röstar ja till ett betänkande som begär en 5-procentig ökning av budgeten jämfört med innevarande budgetperiod 2007-2013. De uppmanar också till att alla rabatter på medlemsstaternas bidrag till EU:s budget skall skrotas samt att en EU-skatt inrättas för att ge en direktfinansiering till EU-budgeten.[11]
    Röstar nej till ett förslag som lyder ”Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare. Åtskilliga medlemsstater skär ner sina budgetar (till exempel Tyskland och Förenade kungariket). Parlamentet anser att ökningarna inte snabbt bör pressas igenom i detta särskilt svåra läge för EU och medlemsstaterna. Av denna anledning är en frysning på 2010 års nivåer den enda ansvarsfulla metoden långsiktigt.”[12]

    Röstar ja till ett betänkande som begär en ökning av EU:s budget för 2011 med 5,9 % upp till 130 miljarder euro. EU-parlamentet självt ökar på antalet anställda med ytterligare 388 tjänster och ökar sina ledamöters sekretariatsutgifter.[13]

    Röstar ja till en utgiftsökning för EU-parlamentet på cirka 94 miljoner kronor.[14]

    Röstar ja till att EU-parlamentet skall få 150 nya tjänster och ökade budgetanslag för att anställa fler assistenter till EU-parlamentarikerna själva.[15]

    Röstar ja till ett betänkande där det i punkt 44 återupprepas krav på införandet av en EU-skatt.[16]

    Röstar ja till ett betänkande om kommande lagstiftningsförslag om EMU med krav på att EU behöver större budgetkapacitet och en närmare samordning av den ekonomiska politiken skall säkras. Det är enligt EU-parlamentet några av byggstenarna för att EU skall uppnå en ”verklig finanspolitisk kapacitet”.[17]
    Röstar ja till krav på utpressning mot ministerrådet om de inte den 9 juli 2013 fattar beslut om att tillföra 7,3 miljarder euro till EU:s budget 2013. Då skulle EU-parlamentet inte heller godkänna 2014 års EU-budget.[18]

    Avstår på ett textförlag som bland annat lyder: ”… Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll för och dess bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela EU. Parlamentet befarar dessutom att så låga tak i den fleråriga budgetramen avsevärt kommer att minska parlamentets handlingsutrymme i de årliga budgetförfarandena.”[19]

    Avstår i omröstningen där krav ställs på att EU:s budget skall finansieras med egna direkta skatteinkomster. Den skrivningen löd som följer: ”Europaparlamentet beklagar att rådet inte har lyckats göra några framsteg i fråga om reformen av systemet för egna medel på grundval av de lagstiftningsförslag som har lagts fram av kommissionen. Parlamentet betonar att EU:s budget bör finansieras via verkliga egna medel, enligt vad som fastställs i fördraget, och är därför villigt att arbeta för en reform som minskar de BNI-baserade bidragen till EU:s budget till högst 40 procent.”[20]

    Röstar ja till betänkandet med innehåll enligt de punkterna ovan med krav om införande av direkta EU-skatter.[21]

    Röstar ja till betänkandet om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[22]

    Röstar nej till att förkasta förslaget om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner.[23]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: ”Alla intäkter från en skatt på finansiella transaktioner ska vara tillgängliga för medlemsstaternas skattemyndigheter. Ingen del av denna skatt får öronmärkas för EU:s budget.”[24]

    Röstar ja till ett betänkande om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[25]

    Röstar ja till ett betänkande om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå med bland annat innehållet: ”… Parlamentet noterar kommissionens mål att öka volymen på EU:s budget genom innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet är övertygat om att en del av dessa inkomster skulle kunna gå till att finansiera EU:s projekt och politik så att man tar till vara det europeiska mervärdet av ovannämnda innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet påminner om att kommissionen i sitt meddelande om en översyn av EU:s budget betraktar EU-beskattning av finanssektorn som en möjlig källa för EU att få in egna medel. Parlamentet efterlyser en bred debatt mellan EU:s institutioner, nationella parlament, berörda parter inom EU och företrädare för det civila samhället om valen av politik, om hur stor del av inkomsterna som ska allokeras till EU nivå och nationell nivå och om de olika sätten att uppnå detta. …”[26]
    Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU, trots att man i valrörelsen 2009 lovat att rösta nej till dylika fiskeavtal.[27]

    Röstar nej till att avvisa förslaget om inrättandet av EU:s kulturmärke (finns redan nationella samt UNESCO:s kulturarvsmärken). Kostnad 650.000 euro 2012-2013.[28]
    Röstar ja till att EU skall lägga sig i frågor om subventionerat boende inom bostadspolitiken i brott mot närhetsprincipen.[29]

    Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att komma överens med Förenta staterna om vilken grad av öppenhet som ska råda vid förhandlingarna, särskilt i fråga om offentliggöranden av textförslag under förhandlingarnas alla faser.”[30]

    Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att offentliggöra det slutliga förhandlingsmandatet som ett tecken på en ny anda av öppenhet och insyn i handelsförhandlingar.”[31]

    Röstar ja till förslag om starka EU-militaristiska skrivningar som till exempel ”Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå /…/ skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.[32]

    Röstar ja till att också lägga till ”och nationell nivå” i ändringsförslaget ovan för Europeiska rådet även skall blanda sig i rationalisering av beslutsprocessen om snabbinsatsstyrkorna i medlemsländerna.[33]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet påpekar att alla kostnader som inte är kopplade till militära insatser, såsom kostnader för förberedelser av stridsgrupperna och för deras beredskap, får bäras av EU:s budget.”[34]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att överväga ett gemensamt ägande av vissa dyra kapaciteter, särskilt kapacitet på rymdområdet, obemannade luftfartyg (UAV) eller resurser för strategiska luftbroar. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utforska alternativen för att utveckla EU-ägd kapacitet genom att utnyttja potentialen till synergieffekter för försvarsrelaterade och civila säkerhetsbehov, till exempel på områdena civilskydd och gränsövervakning.”[35]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam europeisk strategi för att utveckla system för fjärrstyrda MALE-luftfartyg (Medium Altitude Long Endurance), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en innovativ strategi för att uppnå denna ambition.”[36]

    Avstår i omröstningen om EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet finner det djupt beklagligt att de nationella budgetarna för försvarsforskning minskar och att denna forskning för det mesta är uppsplittrad efter nationella skiljelinjer. Parlamentet påpekar vilken potential EU har att tillföra ett väsentligt mervärde genom den europeiska samarbetsramen och att skapa större synergieffekter mellan försvarsrelaterad och civil säkerhetsforskning. Parlamentet lyfter i synnerhet fram behovet att fokusera på investeringar i nyckeltekniker såsom robotteknik och nano- och mikroelektronik, och att se till att de medel som EU satsar på dessa områden kommer till nytta även för försvarets behov.”[37]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet /…/ Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.”[38]

    Röstar ja till att också lägga till ”och tillhandahålla finansiering ur EU:s budget. Detta skulle kunna bli en modell för EU:s budgetstöd till andra GSFP‑strukturer, såsom Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum” i ändringsförslaget ovan.[39]

    Röstar ja till ett resolutionsförslag med starka EU-militaristiska skrivningar som innehåller till exempel ”Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett kvalitativt steg i riktning mot ett europeiskt försvar genom att stärka EU:s militära strukturer i enlighet med denna resolution” och ”inrättandet av ett permanent operativt högkvarter för EU” samt ”strukturerad samordning av försvarsplaneringen”.[40]

    Jens Nilsson (S)

    Nilsson har suttit i EU-parlamentet sedan 1 december 2011 då Sverige fick ytterligare två platser enligt uppgörelsen i Lissabonfördraget. Han har bland annat röstat för följande skrivningar för att utöka EU:s politiska maktutövning:

    Avstår när EU-parlamentet kräver 6,8 procents ökning av 2013 års budget.[41]

    Avstår när EU-parlamentet återupprepar att 2,9 miljarder euro i extra betalningar borde ha auktoriserats 2012 för att möta de betalningskrav som ansågs finnas i 2012 års budget.[42]

    Avstår i omröstningen om ett ändringsförslag som ville tillägga att „det i det rådande ekonomiska klimatet skulle ha varit bättre med en frysning av budgeten, särskilt i ljuset av den pågående smarta budgetkonsolideringen i medlemsstaterna …“.[43]

    Avstår i omröstningen på budgetresolutionen i dess helhet som innehåller bland annat en klagan att EU-parlamentet oroar sig för att denna anslagsnivå kommer att vara otillräcklig för att täcka de verkliga betalningsbehoven under 2013.[44]

    Avstår i omröstningen om att EU skall få 11,2 miljarder euro i extra betalning från medlemsländerna till EU-budgeten 2013.[45]

    Röstar nej på ett ändringsförslag som vill klargöra följande: ”Europaparlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att nästa fleråriga budgetram bör minskas med åtminstone 2,8 procent jämfört med 2013 års nivå, och denna procentandel motsvarar genomsnittet för de oegentligheter som revisionsrätten har konstaterat i EU:s årsbokslut. Parlamentet noterar kommissionens oförmåga att vidta åtgärder för att stoppa dessa oegentligheter. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den pågående krisen är ännu viktigare att garantera att skattebetalarnas pengar används korrekt. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna i så fall kanske inte klarar av att medfinansiera vissa projekt och detta gör det ännu svårare att vara mindre ambitiös i kraven på budgetanslag för den perioden.”[46]
    Röstar ja till ett betänkande där det i punkt 44 återupprepas krav på införandet av en EU-skatt.[47]

    Röstar ja till ett betänkande om kommande lagstiftningsförslag om EMU med krav på att EU behöver större budgetkapacitet och en närmare samordning av den ekonomiska politiken skall säkras. Det är enligt EU-parlamentet några av byggstenarna för att EU skall uppnå en ”verklig finanspolitisk kapacitet”.[48]
    Röstar ja till krav på utpressning mot ministerrådet om de inte den 9 juli 2013 fattar beslut om att tillföra 7,3 miljarder euro till EU:s budget 2013. Då skulle EU-parlamentet inte heller godkänna 2014 års EU-budget.[49]

    Avstår på ett textförlag som bland annat lyder: ”… Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll för och dess bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela EU. Parlamentet befarar dessutom att så låga tak i den fleråriga budgetramen avsevärt kommer att minska parlamentets handlingsutrymme i de årliga budgetförfarandena.”[50]

    Avstår i omröstningen där krav ställs på att EU:s budget skall finansieras med egna direkta skatteinkomster. Den skrivningen löd som följer: ”Europaparlamentet beklagar att rådet inte har lyckats göra några framsteg i fråga om reformen av systemet för egna medel på grundval av de lagstiftningsförslag som har lagts fram av kommissionen. Parlamentet betonar att EU:s budget bör finansieras via verkliga egna medel, enligt vad som fastställs i fördraget, och är därför villigt att arbeta för en reform som minskar de BNI-baserade bidragen till EU:s budget till högst 40 procent.”[51]

    Röstar ja till betänkandet med innehåll enligt de punkterna ovan med krav om införande av direkta EU-skatter.[52]

    Röstar ja till betänkandet om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[53]

    Röstar nej till att förkasta förslaget om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner.[54]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: ”Alla intäkter från en skatt på finansiella transaktioner ska vara tillgängliga för medlemsstaternas skattemyndigheter. Ingen del av denna skatt får öronmärkas för EU:s budget.”[55]

    Röstar ja till ett betänkande om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[56]

    Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU, trots att man i valrörelsen 2009 lovat att rösta nej till dylika fiskeavtal.[57]

    Röstar ja till att EU skall lägga sig i frågor om subventionerat boende inom bostadspolitiken i brott mot närhetsprincipen.[58]

    Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att komma överens med Förenta staterna om vilken grad av öppenhet som ska råda vid förhandlingarna, särskilt i fråga om offentliggöranden av textförslag under förhandlingarnas alla faser.”[59]

    Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att offentliggöra det slutliga förhandlingsmandatet som ett tecken på en ny anda av öppenhet och insyn i handelsförhandlingar.”[60]

    Röstar ja till förslag om starka EU-militaristiska skrivningar som till exempel ”Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå /…/ skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.[61]

    Röstar ja till att också lägga till ”och nationell nivå” i ändringsförslaget ovan för Europeiska rådet även skall blanda sig i rationalisering av beslutsprocessen om snabbinsatsstyrkorna i medlemsländerna.[62]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet påpekar att alla kostnader som inte är kopplade till militära insatser, såsom kostnader för förberedelser av stridsgrupperna och för deras beredskap, får bäras av EU:s budget.”[63]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att överväga ett gemensamt ägande av vissa dyra kapaciteter, särskilt kapacitet på rymdområdet, obemannade luftfartyg (UAV) eller resurser för strategiska luftbroar. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utforska alternativen för att utveckla EU-ägd kapacitet genom att utnyttja potentialen till synergieffekter för försvarsrelaterade och civila säkerhetsbehov, till exempel på områdena civilskydd och gränsövervakning.”[64]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam europeisk strategi för att utveckla system för fjärrstyrda MALE-luftfartyg (Medium Altitude Long Endurance), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en innovativ strategi för att uppnå denna ambition.”[65]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet /…/ Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.”[66]

    Röstar ja till att också lägga till ”och tillhandahålla finansiering ur EU:s budget. Detta skulle kunna bli en modell för EU:s budgetstöd till andra GSFP‑strukturer, såsom Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum” i ändringsförslaget ovan.[67]

    Röstar ja till ett resolutionsförslag med starka EU-militaristiska skrivningar som innehåller till exempel ”Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett kvalitativt steg i riktning mot ett europeiskt försvar genom att stärka EU:s militära strukturer i enlighet med denna resolution” och ”inrättandet av ett permanent operativt högkvarter för EU” samt ”strukturerad samordning av försvarsplaneringen”.[68]

    När det gäller frågan om införandet av direkt EU-skatt kan det noteras att också 2007 röstade de två närvarande Socialdemokraterna Jan Andersson och Anna Hedh ja till införandet av en EU-skatt.[69]

    Läs även: (S) EU-valmanifest – förutsägbara flosklerAtt begränsa EU:s makt är tydligen en dagsfråga, Martin Schulz – EU:s ”big spender” och ”Mr Nobody” – EU-presidentkandidat med stöd av svenska (S)Schulz (S) och EU-parlamentet försöker åter starta lobbykampanj för direkt EU-skatt


    [1] SVD-artikeln finns att läsa på: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fel-att-avfarda-eu-skatt-pa-transaktioner_6515646.svd

    [2] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0311/2012). Helheten. 23/10 2012

    [3] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – Kommissionen. Balzanibetänkandet (A7-0409/2012) 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [4] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). Ändringsförslag 1. 12/12 2012

    [5] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [6] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen. La Viabetänkandet (A7-0287/2013). 11/9 2013. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [7] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 15. 8/6 2011

    [8] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 7. 8/6 2011

    [9] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 11S. 8/6 2011

    [10] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Punkt 169. 8/6 2011

    [11] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Helheten. 8/6 2011

    [12] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Ändringsförslag 12. 20/10 2010.

    [13] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Helheten. 20/10 2010.

    [14] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Helheten. 19/5 2010.

    [15] Om beräkningen av inkomster och utgifter för ändringsbudget 1/2010 (avsnitt I, Europaparlamentet) Mankabetänkandet (A7-0017/2010) Helheten. 25/2 2010.

    [16] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Helheten. 25/2 2014

    [17] Om kommande lagstiftningsförslag om EMU. Resolutionsförslag: B7-0250/2013. Helheten. 23/5 2013

    [18] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 4/del 2. 3/7 2013.

    [19] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 6. 3/7 2013.

    [20] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 13. 3/7 2013.

    [21] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Helheten med referens till punkt 13. 3/7 2013.

    [22] Om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0230/2013). Helheten. 3/7 2013

    [23] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 40. 23/5 2012

    [24] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 38. 23/5 2012

    [25] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Helheten. 23/5 2012. Ludvigsson anmälde i efterhand att han avsett att rösta ja.

    [26] Om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå. Podimatabetänkandet (A7-0036/2011). Helheten med referens till punkt 29. 8/3 2011.

    [27] Om partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU (Sánchez Presedobetänkandet A7-0127/2013) 16/4 2013

    [28] Om Europeiska kulturarvsmärket ***II. Andrabehandlingsrekommendation: Paliadelibetänkandet (A7-0331/2011) 16/11 2011.

    [29] Om subventionerade boende i EU (Dellibetänkandet A7-0155/2013). Helheten. 11/6 2013.

    [30] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 36. 23/5 2013

    [31] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 37. 23/5 2013

    [32] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 1. 11/9 2013

    [33] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 2. 11/9 2013

    [34] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 25. 11/9 2013

    [35] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 34. 11/9 2013

    [36] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 35. 11/9 2013

    [37] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 40. 11/9 2013

    [38] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 1. 11/9 2013

    [39] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 2. 11/9 2013

    [40] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Helheten med refererande till punkterna 54, 55 och 56. 11/9 2013

    [41] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0311/2012). Helheten. 23/10 2012

    [42] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – Kommissionen. Balzanibetänkandet (A7-0409/2012) 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [43] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). Ändringsförslag 1. 12/12 2012

    [44] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [45] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen. La Viabetänkandet (A7-0287/2013). 11/9 2013. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [46] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 15. 8/6 2011

    [47] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Helheten. 25/2 2014

    [48] Om kommande lagstiftningsförslag om EMU. Resolutionsförslag: B7-0250/2013. Helheten. 23/5 2013

    [49] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 4/del 2. 3/7 2013.

    [50] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 6. 3/7 2013.

    [51] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 13. 3/7 2013.

    [52] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Helheten med referens till punkt 13. 3/7 2013.

    [53] Om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0230/2013). Helheten. 3/7 2013

    [54] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 40. 23/5 2012

    [55] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 38. 23/5 2012

    [56] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Helheten. 23/5 2012

    [57] Om partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU (Sánchez Presedobetänkandet A7-0127/2013) 16/4 2013

    [58] Om subventionerade boende i EU (Dellibetänkandet A7-0155/2013). Helheten. 11/6 2013.

    [59] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 36. 23/5 2013

    [60] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 37. 23/5 2013

    [61] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 1. 11/9 2013

    [62] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 2. 11/9 2013

    [63] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 25. 11/9 2013

    [64] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 34. 11/9 2013

    [65] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 35. 11/9 2013

    [66] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 1. 11/9 2013

    [67] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 2. 11/9 2013

    [68] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Helheten med refererande till punkterna 54, 55 och 56. 11/9 2013

    [69] Om EU:s egna resurser. Lamassourebetänkandet (A6-0066/2007). Helheten. 29/3 2007