• Hur Svenska MEPs röstat – Del 9: Göran Färm (S) – den största EU-kramaren av de svenska EU-parlamentarikerna

    image

    Valbarometrar, vad kandidaternas säger och deras slogans är inte allt. En avgörande orsak till hur man väljer att lägga sin röst bör även vara hur partiet och dess grupp i EU-parlamentet röstat. Denna artikelserie granskar Hur Svenska Europaparlamentariker röstat från ett EU-kritiskt perspektiv. Källa: OEIC – Hur Svenska MEPs röstat

    Färm är den största EU-kramaren av de svenska EU-parlamentarikerna. Han är talesperson i budgetfrågor för hela S&D-gruppen i EU-parlamentet. Därmed försvarar han idogt utökad EU-budget, kräver ständigt nya inbetalningar från EU-länderna till EU-budgeten, agerar för införandet av en direkt EU-skatt genom bland annat den finansiella transferskatten och så vidare.

    Inför den svenska väljarkåren är han mer försiktig. Men han och partikollegan Ludvigsson skrev i Göteborgs-Posten 17/11 2011:

    ”Vi kommer att aktivt delta i diskussionerna om transaktionsskattens utformning och mycket noga väga för- mot nackdelar innan vi tar slutgiltig ställning.”

    Det är så det brukar låta när man öppnar dörren för ett stort politiskt projekt men inte riktigt vill berätta att man är för projektets (i det här fallet EU-skattens) genomförande.

    Färms svenska partivänner har ibland backat när de EU-federalistiska kraven går lite väl långt. Men Färm backar inte. I EU-parlamentet sedan 2009 har han bland annat glatt röstat för följande skrivningar för att utöka EU:s politiska maktutövning:

    • Röstar ja när EU-parlamentet kräver 6,8 procents ökning av 2013 års budget.[1]
    • Röstar ja när EU-parlamentet återupprepar att 2,9 miljarder euro i extra betalningar borde ha auktoriserats 2012 för att möta de betalningskrav som ansågs finnas i 2012 års budget.[2]
    • Röstar nej i omröstningen om ett ändringsförslag som ville tillägga att „det i det rådande ekonomiska klimatet skulle ha varit bättre med en frysning av budgeten, särskilt i ljuset av den pågående smarta budgetkonsolideringen i medlemsstaterna …“.[3]
    • Röstar ja i omröstningen på budgetresolutionen i dess helhet som innehåller bland annat en klagan att EU-parlamentet oroar sig för att denna anslagsnivå kommer att vara otillräcklig för att täcka de verkliga betalningsbehoven under 2013.[4]
    • Röstar ja på en resolution som kräver att EU-parlamentet skall styra mer av budgetens innehåll, införa en direkt EU-skatt, vill ha in mer pengar från medlemsstaterna för 2012 och 2013 års utgifter istället för att de skall betalas av kommande års budgetar. EU-parlamentet vill också ha en revision av långtidsbudgeten när den kommit halvvägs (givetvis för att få in mer pengar i den).[5]
    • Röstar ja i omröstningen om att EU skall få 11,2 miljarder euro i extra betalning från medlemsländerna till EU-budgeten 2013.[6]
    • Röstar nej till ett förslag som lyder: ”Europaparlamentet insisterar på att det kan bli möjligt att göra begränsade och riktade nedskärningar i den gemensamma jordbrukspolitiken beroende på resultatet av den pågående reformeringen av politiken.”[7]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som vill klargöra följande: ”Europaparlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att nästa fleråriga budgetram bör minskas med åtminstone 2,8 procent jämfört med 2013 års nivå, och denna procentandel motsvarar genomsnittet för de oegentligheter som revisionsrätten har konstaterat i EU:s årsbokslut. Parlamentet noterar kommissionens oförmåga att vidta åtgärder för att stoppa dessa oegentligheter. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den pågående krisen är ännu viktigare att garantera att skattebetalarnas pengar används korrekt. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna i så fall kanske inte klarar av att medfinansiera vissa projekt och detta gör det ännu svårare att vara mindre ambitiös i kraven på budgetanslag för den perioden.”[8]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som bland annat löd: ”… Parlamentet välkomnar skrivelsen från de fem regeringscheferna – Storbritanniens, Frankrikes, Tysklands, Nederländernas och Finlands – och delar uppfattningen att åtagandebemyndigandena under nästa fleråriga budgetram inte bör överskrida 2013 års nivå, med en tillväxttakt som är lägre än inflationen.”[9]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som vill stryka skrivningen om att slopa medlemsavgiftsrabatterna till EU (Sverige är ett av de länder som har rabatt).[10]
    • Röstar ja till ett krav om direkt EU-skatteinkomst till EU enligt följande: ”Europaparlamentet noterar de potentiella nya egna medel som föreslås av kommissionen i dess meddelande om budgetöversynen (beskattning av den finansiella sektorn, auktion inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, EU-avgifter på luftfartsområdet, mervärdesskatt, energiskatt, bolagsskatt). Parlamentet inväntar slutsatserna av konsekvensanalysen av dessa alternativ, inbegripet en genomförbarhetsstudie om olika alternativ för en EU-skatt på finansiella transaktioner, som även bör omfatta de dithörande insamlingsmekanismerna, med tanke på att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag till den 1 juli 2011.”[11]
    • Röstar ja till ett betänkande som begär en 5-procentig ökning av budgeten jämfört med innevarande budgetperiod 2007-2013. De uppmanar också till att alla rabatter på medlemsstaternas bidrag till EU:s budget skall skrotas samt att en EU-skatt inrättas för att ge en direktfinansiering till EU-budgeten.[12]
    • Röstar nej till ett förslag som lyder ”Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare. Åtskilliga medlemsstater skär ner sina budgetar (till exempel Tyskland och Förenade kungariket). Parlamentet anser att ökningarna inte snabbt bör pressas igenom i detta särskilt svåra läge för EU och medlemsstaterna. Av denna anledning är en frysning på 2010 års nivåer den enda ansvarsfulla metoden långsiktigt.”[13]
    • Röstar ja till ett betänkande som begär en ökning av EU:s budget för 2011 med 5,9 % upp till 130 miljarder euro. EU-parlamentet självt ökar på antalet anställda med ytterligare 388 tjänster och ökar sina ledamöters sekretariatsutgifter.[14]
    • Röstar nej till en besparing i EU-parlamentets budget.[15]
    • Röstar ja till en utgiftsökning för EU-parlamentet på cirka 94 miljoner kronor.[16]
    • Röstar ja till att EU-parlamentet skall få 150 nya tjänster och ökade budgetanslag för att anställa fler assistenter till EU-parlamentarikerna själva.[17]
    • Närvarande men inte röstat när EU-parlamentet röstade om en skrivning (punkt 44) där det står citat: ”Europaparlamentet påminner om sin åsikt att medlemsstaternas budgetsituation kan underlättas genom ett nytt system med egna medel för finansiering av unionens budget som kommer att minska de BNI-baserade bidragen och sålunda ge medlemsstaterna möjlighet att fullgöra sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering för att stödja investeringar i åtgärder för ekonomisk återhämtning och reformåtgärder. Parlamentet understryker därför den vikt man fäster vid den nya högnivågruppen om egna medel, vars arbete bör leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering.”[18]
    • Röstar ja till ett betänkande där det i punkt 44 återupprepas krav på införandet av en EU-skatt.[19]
    • Röstar ja till krav på utpressning mot ministerrådet om de inte den 9 juli 2013 fattar beslut om att tillföra 7,3 miljarder euro till EU:s budget 2013. Då skulle EU-parlamentet inte heller godkänna 2014 års EU-budget.[20]
    • Röstar ja på ett textförlag som bland annat lyder: ”… Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll för och dess bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela EU. Parlamentet befarar dessutom att så låga tak i den fleråriga budgetramen avsevärt kommer att minska parlamentets handlingsutrymme i de årliga budgetförfarandena.”[21]
    • Röstar ja i omröstningen där krav ställs på att EU:s budget skall finansieras med egna direkta skatteinkomster. Den skrivningen löd som följer: ”Europaparlamentet beklagar att rådet inte har lyckats göra några framsteg i fråga om reformen av systemet för egna medel på grundval av de lagstiftningsförslag som har lagts fram av kommissionen. Parlamentet betonar att EU:s budget bör finansieras via verkliga egna medel, enligt vad som fastställs i fördraget, och är därför villigt att arbeta för en reform som minskar de BNI-baserade bidragen till EU:s budget till högst 40 procent.”[22]
    • Röstar ja till resolutionen med utpressningskrav på rådet om mer pengar till EU-budgeten och krav på införandet av egna direkta EU-skatter.[23]
    • Röstar ja till betänkandet om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[24]
    • Röstar nej till att förkasta förslaget om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner.[25]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: ”Alla intäkter från en skatt på finansiella transaktioner ska vara tillgängliga för medlemsstaternas skattemyndigheter. Ingen del av denna skatt får öronmärkas för EU:s budget.”[26]
    • Röstar ja till ett betänkande om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[27]
    • Röstar ja till ett betänkande om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå med bland annat innehållet: ”… Parlamentet noterar kommissionens mål att öka volymen på EU:s budget genom innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet är övertygat om att en del av dessa inkomster skulle kunna gå till att finansiera EU:s projekt och politik så att man tar till vara det europeiska mervärdet av ovannämnda innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet påminner om att kommissionen i sitt meddelande om en översyn av EU:s budget betraktar EU-beskattning av finanssektorn som en möjlig källa för EU att få in egna medel. Parlamentet efterlyser en bred debatt mellan EU:s institutioner, nationella parlament, berörda parter inom EU och företrädare för det civila samhället om valen av politik, om hur stor del av inkomsterna som ska allokeras till EU nivå och nationell nivå och om de olika sätten att uppnå detta. …”[28]
    • Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU för ökad fiskerovdrift och utsugning av fattiga länder.[29]
    • Röstar nej till att avvisa förslaget om inrättandet av EU:s kulturmärke (finns redan nationella samt UNESCO:s kulturarvsmärken). Kostnad 650.000 euro 2012-2013.[30]
    • Röstar ja till att EU skall lägga sig i frågor om subventionerat boende inom bostadspolitiken i brott mot närhetsprincipen.[31]
    • Röstar ja till förslag om starka EU-militaristiska skrivningar som till exempel ”Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå /…/ skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.[32]
    • Röstar ja till att också lägga till ”och nationell nivå” i ändringsförslaget ovan för Europeiska rådet även skall blanda sig i rationalisering av beslutsprocessen om snabbinsatsstyrkorna i medlemsländerna.[33]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet påpekar att alla kostnader som inte är kopplade till militära insatser, såsom kostnader för förberedelser av stridsgrupperna och för deras beredskap, får bäras av EU:s budget.”[34]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att överväga ett gemensamt ägande av vissa dyra kapaciteter, särskilt kapacitet på rymdområdet, obemannade luftfartyg (UAV) eller resurser för strategiska luftbroar. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utforska alternativen för att utveckla EU-ägd kapacitet genom att utnyttja potentialen till synergieffekter för försvarsrelaterade och civila säkerhetsbehov, till exempel på områdena civilskydd och gränsövervakning.”[35]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam europeisk strategi för att utveckla system för fjärrstyrda MALE-luftfartyg (Medium Altitude Long Endurance), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en innovativ strategi för att uppnå denna ambition.”[36]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet /…/ Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.”[37]
    • Röstar ja till att också lägga till ”och tillhandahålla finansiering ur EU:s budget. Detta skulle kunna bli en modell för EU:s budgetstöd till andra GSFP‑strukturer, såsom Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum” i ändringsförslaget ovan.[38]
    • Röstar ja till ett resolutionsförslag om starka EU-militaristiska skrivningar som innehåller till exempel ”Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett kvalitativt steg i riktning mot ett europeiskt försvar genom att stärka EU:s militära strukturer i enlighet med denna resolution” och ”inrättandet av ett permanent operativt högkvarter för EU” samt ”strukturerad samordning av försvarsplaneringen”.[39]

    Läs även: (S) EU-valmanifest – förutsägbara flosklerAtt begränsa EU:s makt är tydligen en dagsfråga, Martin Schulz – EU:s ”big spender” och ”Mr Nobody” – EU-presidentkandidat med stöd av svenska (S)Schulz (S) och EU-parlamentet försöker åter starta lobbykampanj för direkt EU-skatt


    [1] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0311/2012). Helheten. 23/10 2012

    [2] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – Kommissionen. Balzanibetänkandet (A7-0409/2012) 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [3] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). Ändringsförslag 1. 12/12 2012

    [4] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [5] Om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari om den fleråriga Budgetramen. Resolutionsforslag B7-0129/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) 13/3 2013

    [6] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen. La Viabetänkandet (A7-0287/2013). 11/9 2013. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [7] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 18. 8/6 2011

    [8] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 15. 8/6 2011

    [9] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 7. 8/6 2011

    [10] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 11S. 8/6 2011

    [11] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Punkt 169. 8/6 2011

    [12] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Helheten. 8/6 2011

    [13] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Ändringsförslag 12. 20/10 2010.

    [14] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Helheten. 20/10 2010.

    [15] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Ändringsförslag 1. 19/5 2010.

    [16] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Helheten. 19/5 2010.

    [17] Om beräkningen av inkomster och utgifter för ändringsbudget 1/2010 (avsnitt I, Europaparlamentet) Mankabetänkandet (A7-0017/2010) Helheten. 25/2 2010.

    [18] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Punkt 44. 25/2 2014

    [19] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Helheten. 25/2 2014

    [20] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 4/del 2. 3/7 2013.

    [21] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 6. 3/7 2013.

    [22] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 13. 3/7 2013.

    [23] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Helheten. 3/7 2013.

    [24] Om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0230/2013). Helheten. 3/7 2013

    [25] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 40. 23/5 2012

    [26] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 38. 23/5 2012

    [27] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Helheten. 23/5 2012

    [28] Om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå. Podimatabetänkandet (A7-0036/2011). Helheten med referens till punkt 29. 8/3 2011.

    [29] Om partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU Sánchez Presedobetänkandet (A7-0127/2013) 16/4 2013

    [30] Om Europeiska kulturarvsmärket ***II. Andrabehandlingsrekommendation: Paliadelibetänkandet (A7-0331/2011) 16/11 2011.

    [31] Om subventionerade boende i EU (Dellibetänkandet A7-0155/2013). Helheten. 11/6 2013.

    [32] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 1. 11/9 2013

    [33] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 2. 11/9 2013

    [34] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 25. 11/9 2013

    [35] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 34. 11/9 2013

    [36] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 35. 11/9 2013

    [37] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 1. 11/9 2013

    [38] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 2. 11/9 2013

    [39] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Helheten med refererande till punkterna 54, 55 och 56. 11/9 2013