• Hur Svenska MEPs röstat – Del 6: Piratpartiet – medhjälpare i bygget av Europas Förenta Stater

    image

    Valbarometrar, vad kandidaternas säger och deras slogans är inte allt. En avgörande orsak till hur man väljer att lägga sin röst bör även vara hur partiet och dess grupp i EU-parlamentet röstat. Denna artikelserie granskar Hur Svenska Europaparlamentariker röstat från ett EU-kritiskt perspektiv. Källa: OEIC – Hur Svenska MEPs röstat

    Piratpartiet försöker till viss mån framstå som kritiker av EU. Detta trots att Piratpartiet stöder EU-federalisternas presidentvalsfars och har gjort en uppgörelse med den gröna federalistdominerade gruppen om att de röstar med gruppen i alla frågor utom integritetsfrågor/piratfrågor mot att den gröna gruppen röstar med Piratpartiet i just dessa frågor. Eftersom den gröna gruppen redan har en liknande åsikt som Piratpartiet i flera ”piratfrågor” så måste man fråga sig vad uppgörelsen är värd. Att PP har röstat mot öppenhet i EU-parlamentarikers kostnadsersättningar som en del av denna uppgörelse är dock värt att notera. 

    Amelia Andersdotters favoritkommissionär Viviane Reding uttalade att EU-valet handlar om ett ja eller nej till Europas Förenta Stater. Piratpartiet har valt att rösta som marionetter för större EU-budget, för införande av direkt EU-skatt och att EU skall lägga sig i allt.

    De två listorna nedan över hur de två Piratpartisterna röstat i EU-parlamentet kunde lika gärna vara mycket längre, dock knappast kortare om de följer den gröna gruppen. 

    I EU-parlamentet har Christian Engström (PP) sedan 2009 bland annat röstat inkonsekvent gentemot en EU-kritisk linje i följande ärenden:

    • Avstår när EU-parlamentet kräver 6,8 procents ökning av 2013 års budget.[1]
    • Avstår när EU-parlamentet återupprepar att 2,9 miljarder euro i extra betalningar borde ha auktoriserats 2012 för att möta de betalningskrav som ansågs finnas i 2012 års budget.[2]
    • Avstår på en resolution som kräver att EU-parlamentet skall styra mer av budgetens innehåll, införa en direkt EU-skatt, vill ha in mer pengar från medlemsstaterna för 2012 och 2013 års utgifter istället för att de skall betalas av kommande års budgetar. EU-parlamentet vill också ha en revision av långtidsbudgeten när den kommit halvvägs (givetvis för att få in mer pengar i den).[3]
    • Röstar ja i omröstningen om att EU skall få 11,2 miljarder euro i extra betalning från medlemsländerna till EU-budgeten 2013.[4]
    • Röstar nej till ett förslag som lyder: ”Europaparlamentet insisterar på att det kan bli möjligt att göra begränsade och riktade nedskärningar i den gemensamma jordbrukspolitiken beroende på resultatet av den pågående reformeringen av politiken.”[5]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som vill klargöra följande: ”Europaparlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att nästa fleråriga budgetram bör minskas med åtminstone 2,8 procent jämfört med 2013 års nivå, och denna procentandel motsvarar genomsnittet för de oegentligheter som revisionsrätten har konstaterat i EU:s årsbokslut. Parlamentet noterar kommissionens oförmåga att vidta åtgärder för att stoppa dessa oegentligheter. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den pågående krisen är ännu viktigare att garantera att skattebetalarnas pengar används korrekt. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna i så fall kanske inte klarar av att medfinansiera vissa projekt och detta gör det ännu svårare att vara mindre ambitiös i kraven på budgetanslag för den perioden.”[6]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som bland annat löd: ”… Parlamentet välkomnar skrivelsen från de fem regeringscheferna – Storbritanniens, Frankrikes, Tysklands, Nederländernas och Finlands – och delar uppfattningen att åtagandebemyndigandena under nästa fleråriga budgetram inte bör överskrida 2013 års nivå, med en tillväxttakt som är lägre än inflationen.”[7]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som vill stryka skrivningen om att slopa medlemsavgiftsrabatterna till EU (Sverige är ett av de länder som har rabatt).[8]
    • Röstar ja till ett krav om direkt EU-skatteinkomst till EU enligt följande: ”Europaparlamentet noterar de potentiella nya egna medel som föreslås av kommissionen i dess meddelande om budgetöversynen (beskattning av den finansiella sektorn, auktion inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, EU-avgifter på luftfartsområdet, mervärdesskatt, energiskatt, bolagsskatt). Parlamentet inväntar slutsatserna av konsekvensanalysen av dessa alternativ, inbegripet en genomförbarhetsstudie om olika alternativ för en EU-skatt på finansiella transaktioner, som även bör omfatta de dithörande insamlingsmekanismerna, med tanke på att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag till den 1 juli 2011.”[9]
    • Röstar ja till ett betänkande som begär en 5-procentig ökning av budgeten jämfört med innevarande budgetperiod 2007-2013. De uppmanar också till att alla rabatter på medlemsstaternas bidrag till EU:s budget skall skrotas samt att en EU-skatt inrättas för att ge en direktfinansiering till EU-budgeten.[10]
    • Röstar nej till ett förslag som lyder ”Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare. Åtskilliga medlemsstater skär ner sina budgetar (till exempel Tyskland och Förenade kungariket). Parlamentet anser att ökningarna inte snabbt bör pressas igenom i detta särskilt svåra läge för EU och medlemsstaterna. Av denna anledning är en frysning på 2010 års nivåer den enda ansvarsfulla metoden långsiktigt.”[11]
    • Röstar ja till ett betänkande som begär en ökning av EU:s budget för 2011 med 5,9 % upp till 130 miljarder euro. EU-parlamentet självt ökar på antalet anställda med ytterligare 388 tjänster och ökar sina ledamöters sekretariatsutgifter.[12]
    • Röstar ja till att EU-parlamentet skall få 150 nya tjänster och ökade budgetanslag för att anställa fler assistenter till EU-parlamentarikerna själva.[13]
    • Röstar nej till en besparing i EU-parlamentets budget.[14]
    • Röstar ja till en utgiftsökning för EU-parlamentet på cirka 94 miljoner kronor.[15]
    • Röstar ja till en skrivning (punkt 44) där det står citat: ”Europaparlamentet påminner om sin åsikt att medlemsstaternas budgetsituation kan underlättas genom ett nytt system med egna medel för finansiering av unionens budget som kommer att minska de BNI-baserade bidragen och sålunda ge medlemsstaterna möjlighet att fullgöra sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering för att stödja investeringar i åtgärder för ekonomisk återhämtning och reformåtgärder. Parlamentet understryker därför den vikt man fäster vid den nya högnivågruppen om egna medel, vars arbete bör leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering.”[16]
    • Röstar ja till ett betänkande där det i punkt 44 återupprepas krav på införandet av en EU-skatt.[17]
    • Röstar ja till ett betänkande om kommande lagstiftningsförslag om EMU med krav på att EU behöver större budgetkapacitet och en närmare samordning av den ekonomiska politiken skall säkras. Det är enligt EU-parlamentet några av byggstenarna för att EU skall uppnå en ”verklig finanspolitisk kapacitet”.[18]
    • Röstar nej till att förkasta förslaget om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner.[19]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: “(1a) Alla villkor och bestämmelser som rör medlemsstaternas beskattning kräver enhällighet i rådet. Befogenheten att ta ut skatter hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet och befogenheten att besluta om hur skatterna ska fördelas hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet.”[20]
    • Röstar ja till ett betänkande om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[21]
    • Röstar ja till ett betänkande om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå med bland annat innehållet: ”… Parlamentet noterar kommissionens mål att öka volymen på EU:s budget genom innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet är övertygat om att en del av dessa inkomster skulle kunna gå till att finansiera EU:s projekt och politik så att man tar till vara det europeiska mervärdet av ovannämnda innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet påminner om att kommissionen i sitt meddelande om en översyn av EU:s budget betraktar EU-beskattning av finanssektorn som en möjlig källa för EU att få in egna medel. Parlamentet efterlyser en bred debatt mellan EU:s institutioner, nationella parlament, berörda parter inom EU och företrädare för det civila samhället om valen av politik, om hur stor del av inkomsterna som ska allokeras till EU nivå och nationell nivå och om de olika sätten att uppnå detta. …”[22]
    • Röstar nej till att förkasta förslaget om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet (som Sveriges Riksdag så gott som enhälligt sade nej till).[23]
    • Röstar ja till resolutionen som framhärdar om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet (som nationella parlament i elva medlemsländer sagt nej till).[24]
    • Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU för ökad fiskerovdrift och utsugning av fattiga länder.[25]
    • Röstar nej till att avvisa förslaget om inrättandet av EU:s kulturmärke (finns redan nationella samt UNESCO:s kulturarvsmärken). Kostnad 650.000 euro 2012-2013.[26]
    • Röstar ja till att EU skall lägga sig i frågor om subventionerat boende inom bostadspolitiken i brott mot närhetsprincipen.[27]
    • Röstar ja till förslag om starka EU-militaristiska skrivningar som till exempel ”Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå /…/ skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.[28]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet /…/ Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.”[29]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ” Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna också behöver stärka sina åtaganden med avseende på kapacitetsuppbyggnad, särskilt genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande, men att maximal flexibilitet och öppenhet för deltagande behöver bevaras, i syfte att få ut så mycket som möjligt av olika bilaterala, regionala eller multilaterala synergier. Parlamentet anser dock att ett avtal om permanent strukturerat samarbete bör omfatta åtminstone åtaganden om strukturerad samordning av försvarsplaneringen, gemensam utvärdering och översyn av kapacitetsuppbyggnaden,”.[30]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet konstaterar att fördraget tydligt anger att permanent strukturerat samarbete ska inrättas inom unionens ramar”.[31]

    Amelia Andersdotter (PP) kunde inta sin plats först i 1 december 2011 då det slutligen blev klart med de två extra platser Sverige fick i samband med Lissabonfördraget ikraftträdande två år tidigare. Hon har dock hunnit stödja flera förslag för byggandet av en EU-stat under sin tid i EU-parlamentet. 

    I EU-parlamentet sedan 1 december 2011 har hon bland annat röstat inkonsekvent gentemot en EU-kritisk linje i följande ärenden:

    • Röstar ja när EU-parlamentet kräver 6,8 procents ökning av 2013 års budget.[32]
    • Avstår när EU-parlamentet återupprepar att 2,9 miljarder euro i extra betalningar borde ha auktoriserats 2012 för att möta de betalningskrav som ansågs finnas i 2012 års budget.[33]
    • Röstar nej i omröstningen om ett ändringsförslag som ville tillägga att „det i det rådande ekonomiska klimatet skulle ha varit bättre med en frysning av budgeten, särskilt i ljuset av den pågående smarta budgetkonsolideringen i medlemsstaterna …“.[34]
    • Avstår på en resolution som kräver att EU-parlamentet skall styra mer av budgetens innehåll, införa en direkt EU-skatt, vill ha in mer pengar från medlemsstaterna för 2012 och 2013 års utgifter istället för att de skall betalas av kommande års budgetar. EU-parlamentet vill också ha en revision av långtidsbudgeten när den kommit halvvägs (givetvis för att få in mer pengar i den).[35]
    • Röstar ja i omröstningen om att EU skall få 11,2 miljarder euro i extra betalning från medlemsländerna till EU-budgeten 2013.[36]
    • Röstar ja till en skrivning (punkt 44) där det står citat: ”Europaparlamentet påminner om sin åsikt att medlemsstaternas budgetsituation kan underlättas genom ett nytt system med egna medel för finansiering av unionens budget som kommer att minska de BNI-baserade bidragen och sålunda ge medlemsstaterna möjlighet att fullgöra sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering för att stödja investeringar i åtgärder för ekonomisk återhämtning och reformåtgärder. Parlamentet understryker därför den vikt man fäster vid den nya högnivågruppen om egna medel, vars arbete bör leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering.”[37]
    • Röstar ja till ett betänkande där det i punkt 44 återupprepas krav på införandet av en EU-skatt.[38]
    • Röstar ja till krav på utpressning mot ministerrådet om de inte den 9 juli 2013 fattar beslut om att tillföra 7,3 miljarder euro till EU:s budget 2013. Då skulle EU-parlamentet inte heller godkänna 2014 års EU-budget.[39]
    • Röstar ja till ett förslag med militant formulering att EU skall förses ”med de medel som behövs för att unionen ska återhämta sig från krisen och gå stärkt ur den.”[40]
    • Röstar ja till ett textförlag som bland annat lyder: ”… Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll för och dess bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela EU. Parlamentet befarar dessutom att så låga tak i den fleråriga budgetramen avsevärt kommer att minska parlamentets handlingsutrymme i de årliga budgetförfarandena.”[41]
    • Röstar ja till ett förslag som skriver bland annat: ” upprepar sitt stöd för kommissionens lagstiftningsförslag om paketet för egna medel, inbegripet en bindande färdplan. Om rådet skulle urvattna dessa förslag så att de inte leder till en betydande minskning av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till EU-budgeten bör kommissionen lägga fram ytterligare förslag om införandet av helt egna medel. Parlamentet insisterar på att skatteintäkterna från de finansiella transaktionerna åtminstone delvis bör gå till EU:s budget som en helt egen resurs.”[42]
    • Röstar ja i omröstningen där krav ställs på att EU:s budget skall finansieras med egna direkta skatteinkomster. Den skrivningen löd som följer: ”Europaparlamentet beklagar att rådet inte har lyckats göra några framsteg i fråga om reformen av systemet för egna medel på grundval av de lagstiftningsförslag som har lagts fram av kommissionen. Parlamentet betonar att EU:s budget bör finansieras via verkliga egna medel, enligt vad som fastställs i fördraget, och är därför villigt att arbeta för en reform som minskar de BNI-baserade bidragen till EU:s budget till högst 40 procent.”[43]
    • Röstar ja till betänkandet om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[44]
    • Röstar nej till att förkasta förslaget om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner.[45]
    • Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: “(1a) Alla villkor och bestämmelser som rör medlemsstaternas beskattning kräver enhällighet i rådet. Befogenheten att ta ut skatter hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet och befogenheten att besluta om hur skatterna ska fördelas hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet.”[46]
    • Röstar ja till ett betänkande om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner.[47]
    • Närvarande men röstar inte i omröstningen om att förkasta förslaget om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet (som Sveriges Riksdag så gott som enhälligt sade nej till).[48]
    • Röstar ja till resolutionen som framhärdar om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet (som nationella parlament i elva medlemsländer sagt nej till).[49]
    • Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU för ökad fiskerovdrift och utsugning av fattiga länder.[50]
    • Röstar ja till att EU skall lägga sig i frågor om subventionerat boende inom bostadspolitiken i brott mot närhetsprincipen.[51]
    • Röstar ja till förslag om starka EU-militaristiska skrivningar som till exempel ”Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå /…/ skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.[52]
    • Avstår på EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet /…/ Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.”[53]
    • Avstår på EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna också behöver stärka sina åtaganden med avseende på kapacitetsuppbyggnad, särskilt genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande, men att maximal flexibilitet och öppenhet för deltagande behöver bevaras, i syfte att få ut så mycket som möjligt av olika bilaterala, regionala eller multilaterala synergier. Parlamentet anser dock att ett avtal om permanent strukturerat samarbete bör omfatta åtminstone åtaganden om strukturerad samordning av försvarsplaneringen, gemensam utvärdering och översyn av kapacitetsuppbyggnaden,”.[54]
    • Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet konstaterar att fördraget tydligt anger att permanent strukturerat samarbete ska inrättas inom unionens ramar”.[55]

    Läs även: Att begränsa EU:s makt är tydligen en dagsfråga



    [1] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0311/2012). Helheten. 23/10 2012

    [2] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – Kommissionen. Balzanibetänkandet (A7-0409/2012) 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [3] Om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari om den fleråriga Budgetramen. Resolutionsforslag B7-0129/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) 13/3 2013

    [4] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen. La Viabetänkandet (A7-0287/2013). 11/9 2013. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [5] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 18. 8/6 2011

    [6] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 15. 8/6 2011

    [7] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 7. 8/6 2011

    [8] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 11S. 8/6 2011

    [9] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Punkt 169. 8/6 2011

    [10] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Helheten. 8/6 2011

    [11] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Ändringsförslag 12. 20/10 2010.

    [12] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Helheten. 20/10 2010.

    [13] Om beräkningen av inkomster och utgifter för ändringsbudget 1/2010 (avsnitt I, Europaparlamentet) Mankabetänkandet (A7-0017/2010) Helheten. 25/2 2010.

    [14] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Ändringsförslag 1. 19/5 2010.

    [15] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Helheten. 19/5 2010.

    [16] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Punkt 44. 25/2 2014

    [17] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Helheten. 25/2 2014

    [18] Om kommande lagstiftningsförslag om EMU. Resolutionsförslag: B7-0250/2013. Helheten. 23/5 2013

    [19] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 40. 23/5 2012

    [20] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 36. 23/5 2012

    [21] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Helheten. 23/5 2012

    [22] Om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå. Podimatabetänkandet (A7-0036/2011). Helheten med referens till punkt 29. 8/3 2011.

    [23] Om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Iacolinobetänkandet (A7-0141/2014). Ändringsförslag 6. 12/3 2014

    [24] Om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Iacolinobetänkandet (A7-0141/2014). Helheten. 12/3 2014

    [25] Om partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU (Sánchez Presedobetänkandet A7-0127/2013) 16/4 2013

    [26] Om Europeiska kulturarvsmärket ***II. Andrabehandlingsrekommendation: Paliadelibetänkandet (A7-0331/2011) 16/11 2011.

    [27] Om subventionerade boende i EU (Dellibetänkandet A7-0155/2013). Helheten. 11/6 2013.

    [28] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 1. 11/9 2013

    [29] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 1. 11/9 2013

    [30] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 56/del 1. 11/9 2013

    [31] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 57/del 1. 11/9 2013

    [32] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0311/2012). Helheten. 23/10 2012

    [33] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – Kommissionen. Balzanibetänkandet (A7-0409/2012) 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [34] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). Ändringsförslag 1. 12/12 2012

    [35] Om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari om den fleråriga Budgetramen. Resolutionsforslag B7-0129/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) 13/3 2013

    [36] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen. La Viabetänkandet (A7-0287/2013). 11/9 2013. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [37] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Punkt 44. 25/2 2014

    [38] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Helheten. 25/2 2014

    [39] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 4/del 2. 3/7 2013.

    [40] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Ändringsförslag 5. 3/7 2013.

    [41] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 6. 3/7 2013.

    [42] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Ändringsförslag 11. 3/7 2013.

    [43] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 13. 3/7 2013.

    [44] Om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0230/2013). Helheten. 3/7 2013

    [45] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 40. 23/5 2012

    [46] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 36. 23/5 2012

    [47] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Helheten. 23/5 2012

    [48] Om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Iacolinobetänkandet (A7-0141/2014). Ändringsförslag 6. 12/3 2014

    [49] Om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Iacolinobetänkandet (A7-0141/2014). Helheten. 12/3 2014

    [50] Om partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU (Sánchez Presedobetänkandet A7-0127/2013) 16/4 2013

    [51] Om subventionerade boende i EU (Dellibetänkandet A7-0155/2013). Helheten. 11/6 2013.

    [52] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 1. 11/9 2013

    [53] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 1. 11/9 2013

    [54] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 56/del 1. 11/9 2013

    [55] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 57/del 1. 11/9 2013