• Hur Svenska MEPs röstat – Del 5: Kristdemokraterna – vänner av EU-skatt som försöker sälja EU-kritik i valtider

    image

    Valbarometrar, vad kandidaternas säger och deras slogans är inte allt. En avgörande orsak till hur man väljer att lägga sin röst bör även vara hur partiet och dess grupp i EU-parlamentet röstat. Denna artikelserie granskar Hur Svenska Europaparlamentariker röstat från ett EU-kritiskt perspektiv. Källa: OEIC – Hur Svenska MEPs röstat

    Sveriges Kristdemokrater (KD) försöker nu att marknadsföra sig som ett ”EU-kritiskt” parti. Deras EU-parlamentariker Alf Svensson verkar dock inte alltför förtjust i idén. Saken är den att KD nu gör en helomvändning inför EU-valet 2014. Under hela deras tid i EU-parlamentet har de stått för diametralt motsatt politik. Det kan noteras att 2007 röstade Anders Wijkman ja till införandet av en EU-skatt.

    Kristdemokraterna har en lång tradition av att säga ja till det mesta i EU-parlamentet och sitter också i en grupp som varit och är grundfundamentet till EU:s utveckling att man skall besluta om allt och få större och större budget år för år. De har också varit en av de drivande krafterna för att EU skall få egen beskattningsrätt. Göran Hägglund må hävda i Sverige att KD är EU-kritiska, men det är frieri för en hemmapublik, i EU-parlamentet sitter de som lydiga EU-federalistiska tjänare i den kristdemokratiska gruppen.

    I EU-parlamentet sedan 2009 har Svensson bland annat röstat inkonsekvent gentemot en EU-kritisk linje i följande ärenden:

    Röstar ja när EU-parlamentet kräver 6,8 procents ökning av 2013 års budget.[1]

    Röstar ja när EU-parlamentet återupprepar att 2,9 miljarder euro i extra betalningar borde ha auktoriserats 2012 för att möta de betalningskrav som ansågs finnas i 2012 års budget.[2]

    Röstar nej i omröstningen om ett ändringsförslag som ville tillägga att „det i det rådande ekonomiska klimatet skulle ha varit bättre med en frysning av budgeten, särskilt i ljuset av den pågående smarta budgetkonsolideringen i medlemsstaterna …“.[3]

    Röstar ja i omröstningen på budgetresolutionen i dess helhet som innehåller bland annat en klagan att EU-parlamentet oroar sig för att denna anslagsnivå kommer att vara otillräcklig för att täcka de verkliga betalningsbehoven under 2013.[4]

    Röstar ja på en resolution som kräver att EU-parlamentet skall styra mer av budgetens innehåll, införa en direkt EU-skatt, vill ha in mer pengar från medlemsstaterna för 2012 och 2013 års utgifter istället för att de skall betalas av kommande års budgetar. EU-parlamentet vill också ha en revision av långtidsbudgeten när den kommit halvvägs (givetvis för att få in mer pengar i den).[5]

    Röstar ja i omröstningen om att EU skall få 11,2 miljarder euro i extra betalning från medlemsländerna till EU-budgeten 2013.[6]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som vill klargöra följande: ”Europaparlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att nästa fleråriga budgetram bör minskas med åtminstone 2,8 procent jämfört med 2013 års nivå, och denna procentandel motsvarar genomsnittet för de oegentligheter som revisionsrätten har konstaterat i EU:s årsbokslut. Parlamentet noterar kommissionens oförmåga att vidta åtgärder för att stoppa dessa oegentligheter. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den pågående krisen är ännu viktigare att garantera att skattebetalarnas pengar används korrekt. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna i så fall kanske inte klarar av att medfinansiera vissa projekt och detta gör det ännu svårare att vara mindre ambitiös i kraven på budgetanslag för den perioden.”[7]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som bland annat löd: ”… Parlamentet välkomnar skrivelsen från de fem regeringscheferna – Storbritanniens, Frankrikes, Tysklands, Nederländernas och Finlands – och delar uppfattningen att åtagandebemyndigandena under nästa fleråriga budgetram inte bör överskrida 2013 års nivå, med en tillväxttakt som är lägre än inflationen.”[8]

    Röstar nej till ett förslag som lyder ”Europaparlamentet förstår den oro som vissa delegationer i rådet uttryckt över att trycket på medlemsstaternas budgetar är särskilt stort för budgetåret 2011 och att besparingar är allt nödvändigare. Åtskilliga medlemsstater skär ner sina budgetar (till exempel Tyskland och Förenade kungariket). Parlamentet anser att ökningarna inte snabbt bör pressas igenom i detta särskilt svåra läge för EU och medlemsstaterna. Av denna anledning är en frysning på 2010 års nivåer den enda ansvarsfulla metoden långsiktigt.”[9]

    Röstar ja till ett betänkande som begär en ökning av EU:s budget för 2011 med 5,9 % upp till 130 miljarder euro. EU-parlamentet självt ökar på antalet anställda med ytterligare 388 tjänster och ökar sina ledamöters sekretariatsutgifter.[10]

    Röstar nej till en besparing i EU-parlamentets budget.[11]

    Röstar ja till en utgiftsökning för EU-parlamentet på cirka 94 miljoner kronor.[12]

    Röstar ja till ett betänkande där det i punkt 44 återupprepas krav på införandet av en EU-skatt.[13]

    Röstar ja till ett betänkande om kommande lagstiftningsförslag om EMU med krav på att EU behöver större budgetkapacitet och en närmare samordning av den ekonomiska politiken skall säkras. Det är enligt EU-parlamentet några av byggstenarna för att EU skall uppnå en ”verklig finanspolitisk kapacitet”.[14]
    Röstar ja till krav på utpressning mot ministerrådet om de inte den 9 juli 2013 fattar beslut om att tillföra 7,3 miljarder euro till EU:s budget 2013. Då skulle EU-parlamentet inte heller godkänna 2014 års EU-budget.[15]

    Röstar ja på ett textförlag som bland annat lyder: ”… Parlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll för och dess bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela EU. Parlamentet befarar dessutom att så låga tak i den fleråriga budgetramen avsevärt kommer att minska parlamentets handlingsutrymme i de årliga budgetförfarandena.”[16]

    Röstar ja till resolutionen med utpressningskrav på rådet om mer pengar till EU-budgeten och krav på införandet av egna direkta EU-skatter.[17]

    Röstar nej till att förkasta förslaget om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner.[18]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: ”Alla intäkter från en skatt på finansiella transaktioner ska vara tillgängliga för medlemsstaternas skattemyndigheter. Ingen del av denna skatt får öronmärkas för EU:s budget.”[19]

    Röstar nej till ett ändringsförslag som lyder: “(1a) Alla villkor och bestämmelser som rör medlemsstaternas beskattning kräver enhällighet i rådet. Befogenheten att ta ut skatter hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet och befogenheten att besluta om hur skatterna ska fördelas hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet.”[20]

    Röstar nej till att förkasta förslaget om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet (som Sveriges Riksdag så gott som enhälligt sade nej till).[21]

    Röstar ja till resolutionen som framhärdar om inrättandet av en EU-åklagarmyndighet (som nationella parlament i elva medlemsländer sagt nej till).[22]
    Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU för ökad fiskerovdrift och utsugning av fattiga länder.[23]

    Röstar ja till att ett partnerskapsavtal om fiske mellan Kap Verde och EU för ökad fiskerovdrift och utsugning av fattiga länder.[24]

    Röstar nej till att avvisa förslaget om inrättandet av EU:s kulturmärke (finns redan nationella samt UNESCO:s kulturarvsmärken). Kostnad 650.000 euro 2012-2013.[25]
    Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att komma överens med Förenta staterna om vilken grad av öppenhet som ska råda vid förhandlingarna, särskilt i fråga om offentliggöranden av textförslag under förhandlingarnas alla faser.”[26]

    Röstar nej till ett förslag som vill lägga till följande text: ”Europaparlamentet uppmanar rådet att offentliggöra det slutliga förhandlingsmandatet som ett tecken på en ny anda av öppenhet och insyn i handelsförhandlingar.”[27]

    Röstar ja till förslag om starka EU-militaristiska skrivningar som till exempel ”Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att undersöka hur den politiska beslutsprocessen på EU-nivå /…/ skulle kunna rationaliseras, så att begreppet snabbinsats gör skäl för sitt namn. Parlamentet insisterar på att det måste till politisk vilja för att utmaningarna ska kunna mötas. Parlamentet uppmuntrar till en reflektion om möjliga förenklade förfaranden för att sätta in stridsgrupper under begränsade tidsperioder, förutsatt att vissa tydligt definierade och överenskomna villkor är uppfyllda, såsom en specifik förfrågan från FN.[28]

    Röstar ja till att också lägga till ”och nationell nivå” i ändringsförslaget ovan för Europeiska rådet även skall blanda sig i rationalisering av beslutsprocessen om snabbinsatsstyrkorna i medlemsländerna.[29]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet påpekar att alla kostnader som inte är kopplade till militära insatser, såsom kostnader för förberedelser av stridsgrupperna och för deras beredskap, får bäras av EU:s budget.”[30]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att överväga ett gemensamt ägande av vissa dyra kapaciteter, särskilt kapacitet på rymdområdet, obemannade luftfartyg (UAV) eller resurser för strategiska luftbroar. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utforska alternativen för att utveckla EU-ägd kapacitet genom att utnyttja potentialen till synergieffekter för försvarsrelaterade och civila säkerhetsbehov, till exempel på områdena civilskydd och gränsövervakning.”[31]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam europeisk strategi för att utveckla system för fjärrstyrda MALE-luftfartyg (Medium Altitude Long Endurance), och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en innovativ strategi för att uppnå denna ambition.”[32]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet finner det djupt beklagligt att de nationella budgetarna för försvarsforskning minskar och att denna forskning för det mesta är uppsplittrad efter nationella skiljelinjer. Parlamentet påpekar vilken potential EU har att tillföra ett väsentligt mervärde genom den europeiska samarbetsramen och att skapa större synergieffekter mellan försvarsrelaterad och civil säkerhetsforskning. Parlamentet lyfter i synnerhet fram behovet att fokusera på investeringar i nyckeltekniker såsom robotteknik och nano- och mikroelektronik, och att se till att de medel som EU satsar på dessa områden kommer till nytta även för försvarets behov.”[33]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till europeiska strukturer och projekt på utbildningsområdet och lyfter i synnerhet fram Europeiska säkerhets- och försvarsakademins (Esfa) bidrag till en gemensam säkerhetskultur, liksom dess potential att identifiera och utveckla kostnadsbesparande samarbetsprojekt mellan nationella institutioner. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 22 april 2013 att stärka Esfa genom att förse akademin med rättskapacitet /…/ Parlamentet vill se en vidareutveckling av det europeiska initiativet för utbyte av unga officerare, inspirerat av Erasmus, liksom ett deltagande i Erasmusprogrammet av utbildningsinstitutioner för europeiska militära befälhavare.”[34]

    Röstar ja till att också lägga till ”och tillhandahålla finansiering ur EU:s budget. Detta skulle kunna bli en modell för EU:s budgetstöd till andra GSFP‑strukturer, såsom Europeiska försvarsbyrån och EU:s satellitcentrum” i ändringsförslaget ovan.[35]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna också behöver stärka sina åtaganden med avseende på kapacitetsuppbyggnad, särskilt genom sammanslagning och gemensamt utnyttjande, men att maximal flexibilitet och öppenhet för deltagande behöver bevaras, i syfte att få ut så mycket som möjligt av olika bilaterala, regionala eller multilaterala synergier. Parlamentet anser dock att ett avtal om permanent strukturerat samarbete bör omfatta åtminstone åtaganden om strukturerad samordning av försvarsplaneringen, gemensam utvärdering och översyn av kapacitetsuppbyggnaden,”.[36]

    Röstar ja till att också lägga till ” och ·ökad finansiering till Europeiska försvarsbyrån.” i ändringsförslaget ovan.[37]

    Röstar ja till EU-militaristiska skrivningar som: ”Europaparlamentet konstaterar att fördraget tydligt anger att permanent strukturerat samarbete ska inrättas inom unionens ramar”.[38]

    Röstar ja på resolutionsförslag om starka EU-militaristiska skrivningar som innehåller till exempel ”Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett kvalitativt steg i riktning mot ett europeiskt försvar genom att stärka EU:s militära strukturer i enlighet med denna resolution” och ”inrättandet av ett permanent operativt högkvarter för EU” samt ”strukturerad samordning av försvarsplaneringen”.[39]


    [1] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0311/2012). Helheten. 23/10 2012

    [2] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2012 för budgetåret 2012, avsnitt III – Kommissionen. Balzanibetänkandet (A7-0409/2012) 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [3] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). Ändringsförslag 1. 12/12 2012

    [4] Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013. La Via/Vaughanbetänkandet (A7-0410/2012). 12/12 2012. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [5] Om slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari om den fleråriga Budgetramen. Resolutionsforslag B7-0129/2013 (PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) 13/3 2013

    [6] Om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2013 för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen. La Viabetänkandet (A7-0287/2013). 11/9 2013. Sverige röstade nej i ministerrådet.

    [7] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 15. 8/6 2011

    [8] Om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla. Garriga-Polledobetänkandet (A7-0193/2011). Ändringsförslag 7. 8/6 2011

    [9] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Ändringsförslag 12. 20/10 2010.

    [10] Om rådets ståndpunkt om förslaget till EU:s allmänna budget för budgetåret 2011. Jędrzejewska/Trüpelbetänkandet (A7-0284/2010). Helheten. 20/10 2010.

    [11] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Ändringsförslag 1. 19/5 2010.

    [12] Ändringsbudget nr 1/2010 – Avsnitt I – Parlamentet. Mankabetänkandet (A7-0158/2010) Helheten. 19/5 2010.

    [13] Om ”den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014”. De Backerbetänkandet (A7-0084/2014). Helheten. 25/2 2014

    [14] Om kommande lagstiftningsförslag om EMU. Resolutionsförslag: B7-0250/2013. Helheten. 23/5 2013

    [15] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 4/del 2. 3/7 2013.

    [16] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Punkt 6. 3/7 2013.

    [17] Om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Resolutionsförslag RC-B7-0334/2013 (PPE, S&D, ALDE). Helheten. 3/7 2013.

    [18] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 40. 23/5 2012

    [19] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 38. 23/5 2012

    [20] Om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner. Podimatabetänkandet (A7-0154/2012). Ändringsförslag 36. 23/5 2012

    [21] Om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Iacolinobetänkandet (A7-0141/2014). Ändringsförslag 6. 12/3 2014

    [22] Om förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten. Iacolinobetänkandet (A7-0141/2014). Helheten. 12/3 2014

    [23] Om partnerskapsavtal om fiske mellan Mauritius och EU Sánchez Presedobetänkandet (A7-0127/2013) 16/4 2013

    [24] Om partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Kap Verde (Gallagherbetänkandet ( A7-0299/2011) 27/9 2011

    [25] Om Europeiska kulturarvsmärket ***II. Andrabehandlingsrekommendation: Paliadelibetänkandet (A7-0331/2011) 16/11 2011.

    [26] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 36. 23/5 2013

    [27] Om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna. Förslag till resolution (B7-0187/2013). Ändringsförslag 37. 23/5 2013

    [28] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 1. 11/9 2013

    [29] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 23/del 2. 11/9 2013

    [30] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 25. 11/9 2013

    [31] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 34. 11/9 2013

    [32] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 35. 11/9 2013

    [33] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 40. 11/9 2013

    [34] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 1. 11/9 2013

    [35] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 45/del 2. 11/9 2013

    [36] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 56/del 1. 11/9 2013

    [37] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 56/del 2. 11/9 2013

    [38] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Punkt 57/del 1. 11/9 2013

    [39] Om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter Giannakoubetänkandet (A7-0205/2013). Helheten med refererande till punkterna 54, 55 och 56. 11/9 2013