• Sveriges inflytande i EU

    image

    EU-frågor tar allt mer tid för riksdagsledamöterna, skriver Svenska Dagbladet. Var tredje ärende har en koppling till EU. Det är naturligt eftersom Sverige har avhänt sig så många politikområden till EU. Men mycket är tekniska frågor – tror man i alla fall när saken behandlas. Riksdagen stämplade till exempel EU:s direktiv mot penningtvätt rakt av utan diskussion i tron att det bara var en teknisk fråga och noga utrett. Sedan visade det sig att kollektivtrafikbolagen inte längre kunde låta resenärer köpa SMS-biljetter utan att först ha registrerat sig på deras respektive hemsidor. Bolagen tappade inkomster, folk fick det praktiskt svårare att resa med lokaltrafik, särskilt på orter de tillfälligt besöker. Vem tvättar pengar via SMS-biljetter i lokaltrafiken? Men givetvis fanns ingen politiskt ansvarig för den oredan.

    Vilket inflytande Sveriges Riksdag har över svensk EU-politik går inte att bedöma. Det kan tilläggas att det är samma sak när det gäller Sveriges regering och de svenska EU-parlamentarikerna. Vilket inflytande har Sverige?

    EU-direktiv föreslås av EU-kommissionen, man arbetar i ”trialog” med EU-parlamentet och EU-ländernas tjänstemän i ministerrådet. Beslutsprocedurerna ser lite olika ut, men i slutändan kan i regel ingen säga vilken EU-institution som drev vad under förhandlingarna och beslutgången. I EU-valet kommer nog en del EU-parlamentariker att prata vitt och brett om sitt stora inflytande, men i regel är det bara munväder eller handlar om enskilda mindre frågor vid något enstaka tillfälle som blivit EU-parlamentets position i kommande förhandlingar.

    För Sveriges Riksdag handlar det mest om att göra om färdiga EU-direktiv till svenska lagar med små möjligheter att påverka det verkliga innehållet. De får information från statsministern efter EU-toppmöten och ibland kan de protestera mot att EU, och inte något annat politiskt organ, fattar ett visst beslut.

    Det är paradoxalt att samtidigt som makt kontinuerligt flyttas över till EU-institutionerna domineras riksdagsledamöternas arbetsdagar allt mer av EU-frågor. 2013 skall en tredjedel av alla riksdagsärenden ha haft koppling till EU enligt siffror som riksdagens EU-samordning tagit fram för SvD:s räkning. Motsvarande siffra för 2010 var 21 procent. Sett till antalet frågor innebär det nästan en fördubbling sedan 2010. Lissabonfördraget sattes i verket i december 2009, så efter en startsträcka är det troligen i konsekvens med detta att EU tagit över än mer av politikområden.

    Men trots det stora antalet EU-ärenden kan ingen svara på om Sveriges Riksdag har något inflytande över den svenska EU-politiken.

    Inför varje ministerrådsmöte i Bryssel överlägger visserligen den ansvarige ministern med det berörda utskottet i riksdagen och får ett mandat för vilken ståndpunkt Sverige ska driva. Men sedan ligger bollen helt och hållet hos regeringen. Det handlar helt enkelt om att regeringen ”tutar och kör”. Hur Sveriges ministrar sedan förhandlar i ministerrådet utifrån Sveriges positioner vet man inte heller. Vad säljer de ut och vad kammar de in under diskussionerna?

    När det handlar om de stora linjerna i svensk EU-politik har Sveriges Riksdag mycket litet att säga till om. Det är möjligt att statsminister Fredrik Reinfeldt har större kännedom om det. Men han är tyst. Han kommer från ett mindre medlemsland av totalt 28 EU-länder. Visserligen ett land som är stor nettobetalare till EU i förhållande till befolkningsantal. Men Sverige brukar vara blygsamt med detta faktum. De stora linjerna brukar oftast läggas upp av Tysklands förbundskansler och Frankrikes president eller deras motsvarande utrikesministrar eller dylikt.

    Sverige har 349 riksdagsledamöter. Det är fler i proportion till antalet väljare än nästan varje annat land i Europa. Dessa 349 riksdagsledamöter går nu allt mer över till att stämpla beslut från EU. Mycket att debattera har de alltid, men inflytandet minskar. Arbetsbördan minskar också. I takt med att partiaktiviteterna minskar i antal och frekvens har de färre möten i sina respektive valkretsar att besöka. Men har ni hört riksdagsledamöter säga att man kan skära ner på deras antal? Det hörs ibland i debatten. Men inte från riksdagsledamöterna själva.

    Sveriges medlemskap i EU och de komplicerade beslutsprocesserna i EU har onekligen inneburit att politiska heltidare i Sverige marginaliserats och istället får ägna sig åt kringsnack.