• Statistiskt bevis från Riksdagen om växande EU-makt

    image

    Tidningen Riksdag & Departement har granskat drygt 1 300 förslag som de svenska regeringarna har lagt fram sedan 2005 och kommit till slutsatsen att andelen regeringpropositioner som är en direkt följd av politiska beslut inom EU:s institutioner har ökat under de senaste åren.

    2012 uppgick andelen regeringsförslag som har sitt ursprung i EU-institutionerna till 56 stycken, drygt 43 procent av alla propositioner. Detta skall jämföras med drygt 28 procent 2010. Sett över en längre period, från 2005 till 2012, är ökningen runt 15 procentenheter.
    Av de 104 propositioner som lämnats hittills under 2013 är nära en tredjedel EU-relaterade. Förutom beslut om nya lagar i EU:s ministerråd/parlament handlar regeringsförslagen om att anpassa svenska lagar efter anvisningar från EU-kommissionen och EU-domstolen.

    För riksdagen gäller det bara att verkställa vad regeringsföreträdare i ministerrådet och de, av en minoritet väljare, valda i EU-parlamentet har beslutat. Alltså, i princip sätter riksdagen bara sin stämpel på besluten.

    Av de EU-beslut som genomfördes i Sverige under åren 2011 och 2012 var EU-parlamentet medbeslutande i två tredjedelar av fallen. Medbeslutandeprocessen i EU gör att ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen kan skylla på varandra när något går galet och på så sätt är ingen ansvarig.

    EU-parlamentet är valt med ett valdeltagande som är det lägsta av samtliga val till olika nivåer i samtliga medlemsländer. Att EU-parlamentet har fått ökat inflytande, om än varav en majoritet mest är tekniska frågor, har vare sig media eller väljare insett. När EU-parlamentet sammanträder i Strasbourg blir det mest telegramnotiser. Det är tyvärr föga känt att EU-parlamentet är ytterst generösa på att försöka göra av med så mycket som möjligt av skattebetalarnas pengar genom höjd EU-budget och införande av direkta EU-skatter.

    Man kan fråga sig vad riksdagsvalet egentligen handlar om när så många frågor avgörs på EU-nivå och riksdagen bara är ett transportkompani. Valdeltagandet till riksdagen är dubbelt mot valdeltagandet till EU-parlamentet i Sverige. Vart och ett av EU-länderna har samma valdeltagandemönster. De nationella parlamentens makt urholkas än mer i EU-systemet. Det har blivit värre och värre för varje nytt EU-fördrag. Det ”gula kort”-system som införts för att de nationella parlamenten skall kunna ha en möjlighet att stoppa alltför EU-federalistiska förslag har inte heller getts några resurser eller nämnvärd uppmärksamhet sedan det genomfördes.

    Om det är något som behövs så är det ett nytt EU-fördrag där de nationella parlamentet blir de högsta beslutande politiska institutionerna i EU-samarbetet.

    Jan Å Johansson