• Gult kort till kommissionsförslag – andra gången det sker

    Nu har det i alla fall för andra gången i historien samlats motiverade yttranden från tillräckligt många nationella parlament för att lämna gult kort på förslaget om inrättandet av en EU-åklagare.

    15 kammare i nationella parlament i elva EU-länder har avgett gult kort. Det är kammare i Cypern, Frankrike, Irland, Malta, Nederländerna, Rumänien, Slovenien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Ungern som har protesterat.

    Med Lissabonfördraget (trädde i kraft 1 december 2009) fick de nationella parlamenten möjlighet att ge ”gult kort” till EU-kommissionen om deras förslag överträder subsidiariteten, det vill säga det bedöms som att EU inte är rätt nivå att ta över beslutsfattandet på ett politiskt område. Detta har fungerat dåligt då de nationella parlamenten har kort om tid att reagera, de har i de allra flesta fallen inte fått extra resurser för att kunna arbeta med denna fråga utan är beroende av sina respektive regeringar och många nationella parlamentariker verkar inte ha en aning om denna nya möjlighet.

    EU-kommissionen kan om de så vill fullständigt strunta i det ”gula kortet”, de behöver bara pröva förslaget igen och lägga fram det. Men det gäller att vara diplomatisk och kommissionen har uttalat att de skall gå vidare med det som ett ”förstärkt samarbete” med minst nio EU-länder. EU-kommissionen uttalade att en ”klar majoritet” har inte protesterat och de kan räknas in bland de möjliga deltagande länderna för upprättandet av EU-åklagaren.

    I Storbritannien har regeringen föreslagit att landet skall ta en opt-out på såväl EU-åklagare som Eurojust (ett EU-organ som arbetar med samarbete mellan medlemsländer i kriminalärenden).. Det förslaget antogs 29 oktober i det brittiska underhuset utan omröstning. Den brittiske inrikesministern Brokenshire varnade för att den föreslagna nya versionen av Eurojust kommer att ha påträngande makt att beordra undersökningar i medlemsländerna, som husundersökningsorder under Eurojusts ledning. Eurojust skall också automatiskt dela uppgifter med EU-åklagaren och det ogillades också av britterna.

    Förhoppningsvis kan de nationella parlamentens subisidieutvärdering av EU-kommissionens förslag vakna till än mer i framtiden. Det är lång väg att gå och faran är att när väl detta nya system sätter fler käppar i hjulet för EU-förslagen kommer nog EU-kommissionen och EU-parlamentet att vilja avskaffa det. Dessa EU-institutioner säger sig alltid värna om ”effektiviteten” i EU:s beslutsfattande och anser att beslut är tillräckligt demokratiskt förankrade över hela EU om EU-parlamentet är med i processen. Ett EU-parlament som är valt med det lägsta valdeltagandet av samtliga val till de olika beslutsfattande nivåerna i de olika medlemsländerna. Demokratiskt förankrat med EU-parlamentet – verkligen?

    Jan Å Johansson