• 20 år i Europeiska Unionen

    På denna sida har vi samlat såväl material från EU-debatten 1994 som material vilka utvärderar EU-medlemskapet. Från 1994 finns bland annat material från Utrikesdepartementets handelsavdelning. Deras material var starkt partiskt för ja-sidan. Det kan konstateras så här i efterhand att höga politiker på ja-sidan hade inte en aning om hur allomfattande ett EU- medlemskap skulle bli som överstyre ovan riksdag och regering. Sverige styrs av folket, utom i de frågor där EU fattar beslut, och det är många frågor.

    Inledningsvis en samling tidningsartiklar från EU debatten 1994.

    Broschyren om EU-avtalet som Ulf Dinkelspiel var ansvarig för 1994 och som massdistribuerades i Sverige.

    Till skillnad från Norge, där endast en offentlig utredning publicerades, manipulerade Bildt-regeringen EU-debatten genom ett flertal partiska konsekvensutredningar.

    Socialdemokraterna tog aldrig något beslut om att de var för ett EU-medlemskap. Partiledningen mötte hårt motstånd inom partiet och gjorde allt för att manipulera så att inte medlemmarna skulle få ett inflytande rakt av i beslutet. Medlemsomröstning inom partiet i frågan nekades. En extrainkallad kongress om EU nekades. Istället lade man ut dimridåer. Kongressen som samlades på hösten 1993 i Göteborg ajournerades i nästan ett år och sedan träffades samma ombud i Stockholm juni 1994 och röstade om ja- och nej-kommitténs respektive utlåtande om EU-medlemskapet. Ja-sidans rekommendation fick flest röster. Ombuden som valts i partiorganisationen till Göteborgskongressen hösten 2003 var vanligtvis kommunalråd, landstingsråd, fackliga heltidare eller på andra höga poster inom det socialdemokratiska partiet och tillhörde de trognaste av de trogna. De var ofta inne i den politiska karriären och gjorde som partiledningen sade. När man valt ombuden inför partikongressen 1993 var Socialdemokraterna i opposition och helt andra frågor dominerade i den interna partidebatten och EU-frågan kunde gömmas undan vid valet av ombud.

    Socialdemokraterna uppfyllde inte kriterierna för vad man kan kalla ett demokratiskt parti under EU-debatten i början på 1990-talet!

    Det bör påpekas att SSU sommaren 1994 röstade mot EU medlemskap på en extrainkallad kongress.

    Detta dokument innehåller Socialdemokrater mot EU:s underlag för partikongressens debatt och ställningstagande inför folkomröstningen den 13 november 1994 om medlemskap i Europeiska Unionen.

    S för EU:s manifest – 1994 Utgiven av Socialdemokrater för EG/EU

    S för EU 1994 – Underlag för partikongressens debatt och ställningstagande inför folkomröstningen den 13 november 1994 om medlemskap i Europeiska Unionen.

    När Sveriges ledande politiker på ja-sidan i början av 1990-talet argumenterade för att Sverige skulle gå med i EG/EU hade de ingen aning om hur allomfattande EU-medlemskapet skulle vara i det politiska styrandet av Sverige. Att ledande svenska yrkespolitiker inte har någon aning om EU:s utveckling och konsekvenser har varit mycket tydligt när de i början av 2000-talet talade för att Sverige skulle ansluta sig till eurozonen, annars väntade marginalisering, minskad utrikeshandel och fattigdom för Sverige. Sverige är ett av de mindre medlemsländerna i EU och de svenska politikerna har en marginell påverkan när de stora elefanterna från de största medlemsländerna dansar. Svenska EU-politiker får välja att antingen flyta med i strömmen eller spolas bort. Väljer de det första alternativet måste de i Sverige försvara EU:s beslut eller försöka att bortförklara eller skyla över de negativa konsekvenserna. Denna utvärdering av det svenska EU-medlemskapet är utgiven av Föreningen för Europeiskt Mellanstatligt Samarbete och är indelad i tre delar.

    Del I omfattar en inledning samt kapitlet ”EU:s överstatliga utveckling, ökade byråkrati och „lägga sig i allt“-politik”.

    Del II omfattar kapitlen: ”Sveriges inflytande i EU”, ”EU:s utrikes- och säkerhetspolitik utvecklas mer och mer”, ”Sverige och eurokrisen”, ”Demokratin och EU samt ”EU tar över justitiefrågorna”.

    Del III omfattar kapitlen: ”Diverse politikområden som EU lägger sig i”, ”Alkoholpolitiken – ökad alkoholkonsumtion”, ”Miljöpolitiken – en EU-fråga – inget svenskt självbestämmande”, ”Fler exempel på olika politikområden där EU lägger sig i och styr över Sverige” samt ”Alternativa vägar för Sverige”.